Öppna huvudmenyn
Fluorsvavelsyra är ett exempel på en supersyra.

Supersyror kallas de syror som är starkare än 100 % svavelsyra. Enligt modern definition är en supersyra ett medium där den kemiska potentialen för protonen är högre än i ren svavelsyra.Till supersyrorna hör karboransyra, som går att lagra på glasflaska. Detta är ovanligt då de flesta supersyror fräter igenom glaskärl. Supersyror är betydelsefulla inom organisk kemi. Två supersyror som är kommersiellt tillgängliga är trifluorometansulfonsyra (CF3SO3H) och floursvavelsyra (HSO3F). Båda dessa supersyror är tusen gånger starkare än svavelsyra. Lewissyra och Brønstedsyra är två syror som ofta kombineras för att förbereda starkare supersyror, bland annat fluoroantimonsyra. Karboransyror är en annan grupp supersyror vilka är de starkaste supersyrorna man känner till.[1] Man tror att karboransyran kan få en tillämpning vid utveckling av vitaminpreparat och syrade organiska molekyler.

HistoriaRedigera

1927 bestämde James Bryant Conant att termen supersyra skulle innefatta alla syror som var starkare än konventionella mineralsyror. Definitionen ändrades senare av Ronald Gillespie år 1971 till dagens definition.[2] År 1994 fick den ungersk-amerikanske kemisten George A. Olah nobelpriset "för sina bidrag till karbokatjonernas kemi", och därmed också till framställningen av supersyror.

ReferenserRedigera

  1. ^ Superacid” (på en). Wikipedia. 2019-02-16. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Superacid&oldid=883600481. Läst 30 mars 2019. 
  2. ^ Superacid” (på en). Wikipedia. 2019-02-16. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Superacid&oldid=883600481. Läst 31 mars 2019.