Öppna huvudmenyn

Supernovarest

resterna från en exploderande stjärna
Sammansatt foto av supernovaresterna efter Keplers supernova, SN 1604.

När en stor stjärna exploderar som en supernova kastas större delen av stjärnan ut i rymden i gasform, med en hög hastighet. Gasmassan bildar en slags nebulosa, en så kallad supernovarest.

TyperRedigera

Man kan se två sorter av supernovarester, typ I där strålningen verkar komma från en tunn ring och typ II som är ljusast i mitten och är oregelbunden. I typ I är den tunna ringen en chockvåg som bildas när supernovarestens gas kolliderar med den interstellära gasen (som existerar mellan stjärnsystemen i en galax), medan typ II bara bildas när det finns en roterande pulsar i supernovarestens centrum som hela tiden skickar ut supernovans gasrester och liknande.

I VintergatanRedigera

I Vintergatan finns det ca 120 supernovarester som vi känner till, till exempel Keplers supernovarest.

Kända supernovaresterRedigera

Exempel på några kända supernovor som exploderat och blivit nebulosor är Cassiopeia A-supernovaresten, Keplers supernovarest, Tycho Brahes supernovarest, Cirrusnebulosan NGC 6960 och Krabbnebulosan M1.

Supernovaexplosioner sker inte ofta, varför antalet supernovarester är ganska lågt. Resterna av den senaste synliga supernovan i Vintergatan ligger ca 20 000 ljusår från jorden.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Supernova remnant, 28 februari 2011.