Grönvingad piplärka

afrikansk fågelart i familjen ärlor
(Omdirigerad från Sundevallpiplärka)

Grönvingad piplärka[2] (Anthus lineiventris) är en afrikansk fågel i familjen ärlor inom ordningen tättingar beskriven av och uppkallad efter svenske zoologen Carl J. Sundevall.[3] Arten förekommer i södra Afrika i steniga områden i torra gräsmarker, från södra Kenya och Angola till Sydafrika. Beståndet anses vara stabilt och kategoriseras som livskraftigt.

Grönvingad piplärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljÄrlor
Motacillidae
SläkteAnthus
ArtGrönvingad piplärka
A. lineiventris
Vetenskapligt namn
§ Anthus lineiventris
AuktorSundevall, 1851
Synonymer
  • Strimpiplärka
  • Grönvingad piplärka

Utseende och läte redigera

Grönvingad piplärka är en rätt stor piplärka med en kroppslängd på 17-18 cm och en vikt på 31-37 gram. Vingtäckarna är unikt gulgrönkantade och undersidan är olivbrun med mörka bruna streck. Sången är högljutt genomträngande och trastlik.[4]

 
En grönvingad piplärka fotograferad i Walter Sisulu National Botanical Garden i sydafrikanska Gauteng.

Utbredning och systematik redigera

Grönvingad piplärka förekommer i södra Afrika. Den behandlas antingen som monotypisk[5] eller delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Arten är nära släkt med kopjepiplärkan (Anthus crenatus).[4][6] Tillsammans utgör de en utvecklingslinje som är systergrupp till piplärkorna i Macronyx, alltså närmare dessa än typarten för Anthus, ängspiplärka (Anthus pratensis).[7][8] Dessa resultat har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.

Levnadssätt redigera

Fågeln förekommer i klippiga och steniga områden i torr savann. Den lever av insekter och andra leddjur, framför allt gräshoppor.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till frekvent förekommande.[9]

Namn redigera

Fågeln har haft flera namn på svenska. Tidigare kallades den strimpiplärka, men detta ansågs vara för likt arten strimmig piplärka, varför Birdlife Sverige bytte namn till sundevallpiplärka, hedrande svensken Carl J. Sundevall som var först med att beskriva arten vetenskapligt 1851. I arbetet med att minimera antalet eponym justerades namnet 2024 återigen.

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Anthus lineiventris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b c] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2009). Complete photographic guide Birds of Southern Africa. Struik Nature 
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  6. ^ Outlaw, D.C. & Voelker, G. (2006) Phylogenetic tests of hypotheses for the evolution of avian migration: a case study using the Motacillidae. Auk 123(2): 455–466.
  7. ^ Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson och M. Irestedt (2015), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
  8. ^ Pietersen DW, AE McKechnie, R Jansen, IT Little & ADS Bastos. 2018. Multi-locus phylogeny of African pipits and longclaws (Aves: Motacillidae) highlights taxonomic inconsistencies. Ibis 161(4): 781–792. doi: 10.1111/ibi.12683
  9. ^ Keith, S.; Urban, E. K.; Fry, C. H. 1992. The birds of Africa vol. IV. Academic Press, London.

Externa länkar redigera