Storkallegrund
Storkallegrund var ett finländskt] fyrskepp på grundområdet med samma namn i Södra Kvarken utanför Korsnäs, som år 1957 ersattes av en lysboj.
| ||
.jpg) Storkallegrund år 1893. | ||
| Allmänt | ||
|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | fyrskepp | |
| Historik | ||
| Byggnadsvarv | Viborgs Mekaniska Verkstad, Viborg | |
| Sjösatt | 1879 | |
| I tjänst | 1879–1957 | |
| Öde | ombyggt till restaurang | |
| Tekniska data | ||
| Längd | 29,7 meter[1] | |
| Bredd | 6,6 meter[1] | |
| Djupgående | 2,3 meter | |
| Deplacement | 190 ton | |
| Maskin | kompoundångmaskin | |
Fartyget byggdes på Viborgs Mekaniska Verkstad år 1879. Hon var försedd med en kompoundångmaskin med två koleldade ångpannor och en fyrapparat från Barbier et Fenestre i Frankrike.[1]
Fyrapparaten, som bestod av tre rovoljeeldade lampor med var sin trumlins, var uppbyggd runt masten och förvarades i däckshuset under dagtid. En spjälballong var hissad när fyrskeppet låg på sin position från maj till november. Under vintern låg hon i Brändö hamn i Vasa.[1]
Fyrapparaten ersattes med en acetylendriven klippljusapparat från Aga på 1920-talet och på 1930-talet ersattes den ångdrivna mistluren av en eldriven Nautofon.[1]
Efter avslutad tjänst byggdes Storkallegrund om till lastfartyg under namnet Österö och 1989 kom hon till Vasa och blev restaurang.[2]
Källor
redigera- ^ [a b c d e] ”Fyrskepp Nr 6F Storkallegrund”. https://fyr.org/wiki/index.php/Fyrskepp_Nr_6F_Storkallegrund. Läst 7 januari 2023.
- ^ ”Elmar Åvik jobbade på fyrskeppet Storkallegrund-numera restaurang Faros”. https://arenan.yle.fi/poddar/1-50700888. Läst 7 januari 2022.