Lista över toner

Wikimedia-listartikel
(Omdirigerad från Stora oktaven)
I denna artikel
används tonnamnen
Bess (B) och B.

Se olika skrivsätt.

Detta är en lista över toner i musik.

Information

redigera

Toner som inkluderas

redigera

Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används ofta beteckningen B för den ton som traditionellt har betecknats B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas "Bess" (traditionellt "Be"). Tonen B kallas ibland (men inte här) fortfarande H, och tonen Biss skrivs då Hiss.

Frekvenser

redigera
Ettstruket A (filinformation)
En sinusvåg vid 440 Hz: Ettstruket a (5 sekunder).


Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz. Frekvensen för A i respektive oktav är därmed de enda frekvenserna som är exakta, dvs heltal. Övriga frekvenser är avrundade decimaltal, även om decimaldelen innehåller enbart 0 eller 00, som t.ex. G1: 49,00 Hz. Frekvenserna för A är utmärkta med fetstil i tabellen.

Femstrukna oktaven

redigera
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b5     7902,1 Hz  
    aiss/bess5   7458,6 Hz  
  a5     7040,0 Hz
    giss/ass5   6644,9 Hz  
  g5     6271,9 Hz  
    fiss/gess5   5919,9 Hz  
  f5     5587,7 Hz  
  e5     5274,0 Hz  
    diss/ess5   4978,0 Hz  
  d5     4698,6 Hz Ungefärlig högsta flageolett på en violin.
    ciss/dess5   4434,9 Hz  
88  c5     4186,0 Hz Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales. Ungefärligen högsta ton för piccolaflöjt

Fyrstrukna oktaven

redigera
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
87  b4     3951,1 Hz  
    aiss/bess4   3729,3 Hz  
  a4     3520,0 Hz  
    giss/ass4   3322,4 Hz  
  g4     3136,0 Hz  
    fiss/gess4   2960,0 Hz  
  f4     2793,8 Hz  
  e4     2637,0 Hz  
    diss/ess4   2489,0 Hz  
  d4     2349,3 Hz  
    ciss/dess4   2217,5 Hz  
  c4     2093,0 Hz Kallas även "double high C". Kan spelas av många leadtrumpetare i storband.

Trestrukna oktaven

redigera
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b3     1975,5 Hz  
    aiss/bess3   1864,7 Hz  
  a3     1760,0 Hz  
    giss/ass3   1661,2 Hz  
  g3     1568,0 Hz  
    fiss/gess3   1480,0 Hz  
  f3     1396,9 Hz Högsta tonen i Nattens Drottnings aria Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen ur Trollflöjten
  e3     1318,5 Hz  
    diss/ess3   1244,5 Hz  
  d3     1174,7 Hz  
    ciss/dess3   1108,7 Hz  
  c3     1046,5 Hz Kallas "höga c" för kvinnliga sångare. Det anses att en skolad sopran bör kunna sjunga denna ton i full styrka och, dessutom något högre. Se även c2.

Tvåstrukna oktaven

redigera
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b2     987,8 Hz  
    aiss/bess2   932,3 Hz  
  a2     880,0 Hz  
    giss/ass2   830,6 Hz  
  g2     784,0 Hz Ungefärlig högsta ton för en kontraalt
    fiss/gess2   740,0 Hz  
  f2     698,5 Hz
  e2     659,3 Hz  
    diss/ess2   622,3 Hz  
  d2     587,3 Hz Lägsta tonen på piccolaflöjt
    ciss/dess2   554,4 Hz  
  c2     523,3 Hz Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3).

Ettstrukna oktaven

redigera
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b1   cess, aississ 493,9 Hz  Högsta tonen i Kalafs aria "Nessun Dorma" ur "Turandot".
    aiss/bess1 cessess 466,2 Hz  
  a1   gississ, b𝄫 440,0 Hz Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Tredje strängen på en violin.
    giss/ass1   415,3 Hz  Fantomens högsta ton i arian "the music of the night" ur Fantomen på operan
  g1   fississ, assess 392,0 Hz  Tonen som en normal diskantklav/G-klav markerar.
    fiss/gess1 eississ 370,0 Hz  
  f1   eiss, gessess 349,2 Hz Lägsta tonen på en altblockflöjt.
  e1   fess, dississ 329,6 Hz Högsta/första strängen på en gitarr.
    diss/ess1   311,1 Hz  
  d1   essess, cississ 293,7 Hz Andra strängen på en violin
    ciss/dess1   277,2 Hz  
  c1   hiss, dessess 261,6 Hz Kallas "nyckelhåls-C" på ett piano.[1] Den ton som en Altklav/C-klav markerar. Lägsta tonen för en tvärflöjt.

Lilla oktaven (Ostrukna oktaven)

redigera
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b     246,9 Hz Andra strängen på en gitarr.
    aiss/bess   233,1 Hz   Lägsta tonen på en oboe
  a     220,0 Hz Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello.
    giss/ass   207,7 Hz  Lägsta tonen på en sopransaxofon.
  g     196,0 Hz Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr.
    fiss/gess   185,0 Hz  
  f     174,6 Hz  Den ton som en vanlig basklav/F-klav markerar.
  e     164,8 Hz Lägsta tonen på en vanlig trumpet som inte är en pedalton.  
    diss/ess   155,6 Hz  
  d     146,8 Hz Lägsta tonen för en vanlig klarinett. Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello.
    ciss/dess   138,6 Hz Lägsta tonen på en altsaxofon.
  c     130,8 Hz Lägsta strängen på en viola. Högsta strängen på en sexsträngad elbas. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar.

Stora oktaven

redigera
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B     123,5 Hz  
    A# / B   116,5 Hz  
  A     110,0 Hz Femte strängen på en gitarr.
    G# / A   103,8 Hz Lägsta tonen på en tenorsaxofon. (ca 100 Hz är den frekvens som lysrör "brummar")
  G     98,00 Hz Näst lägsta strängen på en cello. Högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas.
    F# / G   92,50 Hz  
  F     87,31 Hz  
  E     82,41 Hz Lägsta tonen på en vanlig tenortrombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr.
    D# / E   77,78 Hz  
  D     73,42 Hz Näst högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas.
    C# / D   69,30 Hz  
  C     65,41 Hz Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello.

Kontraoktaven

redigera
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B1     61,74 Hz Lägsta strängen på en sjusträngad gitarr
    Aiss/Bess1   58,27 Hz  
  A1     55,00 Hz Näst lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas.
    Giss/Ass1   51,91 Hz  
  G1     49,00 Hz  
    Fiss/Gess1   46,25 Hz Lägsta strängen på en åttasträngad gitarr
  F1     43,65 Hz Lägsta bassträngen på en 12-strängad modern svensk luta;
  E1     41,20 Hz Lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas.
    Diss/Ess1   38,89 Hz  
  D1     36,71 Hz  
    Ciss/Dess1   34,65 Hz Lägsta strängen på en niosträngad gitarr
  C1     32,70 Hz Lägsta tonen på en fyrsträngad kontrabas med C-Extension.

Subkontraoktaven

redigera
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B2     30,87 Hz Lägsta tonen på en femsträngad elbas.
    Aiss/Bess2   29,14 Hz Lägsta tonen på en kontrafagott (med B-klockstycke)
  A2     27,50 Hz Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter). Lägsta tonen på en kontrafagott (med A-klockstycke)
    Giss/Ass2   25,96 Hz  
  G2     24,50 Hz  
    Fiss/Gess2   23,12 Hz  
  F2     21,83 Hz  
  E2     20,60 Hz  
    Diss/Ess2   19,45 Hz  
  D2     18,35 Hz  
    Ciss/Dess2   17,32 Hz  
  C2     16,35 Hz Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa.

Referenser

redigera
  1. ^ Strandberg, Camilla. ”Musik EXPOSED!”. Vokalstudion. https://www.vokalstudion.se/artiklar/musik-exposed. Läst 4 juli 2024.