Stor sigillskrift
Stor sigillskrift (大篆; dàzhuàn) är en variant av kinesisk kalligrafi och en föregångare till de fem grundstilarna.
|
| |
Tecknet 馬 (häst) skrivet med stor sigillskrift (vänster) och normalstil (höger)
| ||
Stor sigillskrift är den äldsta formen av kinesisk kalligrafi, och har använts i minst 3 600 år.[1] De äldsta formerna av stor sigillskrift användes huvudsakligen för dekorativa märkningar av till exempel bronsföremål. Under Zhoudynastin (1046 f.Kr.–256 f.Kr.) började stilen användas till löpande text.[2] Stor sigillskrift användes systematisk fram till att den kinesiska skriften standardiserades till liten sigillskrift av Li Si efter Kinas enande 221 f.Kr.[3][1]
Ibland klassas bronsskrift och orakelbensskrift som varianter av stor sigillskrift.[1][2]
Stor sigillskrift karaktäriseras av långsträckta tecken med rundade krökar.[3] Sigillskrift används idag huvudsakligen i dekorativa sammanhang såsom konst, namnstämplar och logotyper.[2]
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] ”SEAL SCRIPT” (på engelska). Ponte Ryuurui och Mariusz Szmerdt. Arkiverad från originalet den 13 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160513024805/http://www.ink-treasures.com/history/calligraphy/chinese-calligraphy/calligraphy-scripts/seal-script/. Läst 18 maj 2016.
- ^ [a b c] ”Seal script - Great Seal script (大篆, daiten) - Part 1” (på engelska). Beyond Calligraphy. http://www.beyondcalligraphy.com/great_seal_script.html. Läst 26 februari 2017.
- ^ [a b] ”Seal Script” (på engelska). Cultural China. Arkiverad från originalet den 11 april 2016. https://web.archive.org/web/20160411155955/http://www.cultural-china.com/chinaWH/html/en/23Arts399.html. Läst 18 maj 2016.