Stig Henrik Olson, född 3 september 1936 i Kristinehamn i Värmland, död 7 december 2016[1], var en svensk grafiker, tecknare och målare.

Stig Olson

Han var son till Nils Olson och Karin Maria Norgren, gift 1956 - 1977 med Siv Barbro Anita Åhs. Sedan gift med konstnären Yana Rapp 2004 - 2016.

Olson studerade vid Anders Beckmans skola i Stockholm 1953–1958 och blev elev vid Konsthögskolan 1958. Han har deltagit i samlingsutställningarna Unga tecknareNationalmuseum och i ett flertal av Värmlands konstförenings utställningar den första 1956 i Karlstad och Kristinehamn samt StockholmssalongernaLiljevalchs konsthall 1958–1959, i utställningen Då och nu, Svensk grafik 1600–1959 på Liljevalchs konsthall 1959, och i Föreningen Graphicas utställning Ung grafik på Lunds konsthall 1961 samt Stockholm Art Fair. Tillsammans med Igge Karlsson ställde han ut i Karlshamn 1959.

Olsson har medverkat med teckningar i bland annat Perspektiv och All världens berättare. Han har tilldelades Nationalmuseums Unga Tecknare stipendiet, Statens arbetsstipendium, Thor Fagerqviststipendiet, Värmlands konstförenings stipendium, Örebro stads stipendium, Kristinehamns kommuns kulturstipendium, NA:s kulturpris 1996 samt Frödingmedaljen 1998.

Hans verk består av porträtt, figurmotiv och landskapsbilder i grafik och teckning, och stora format kompositioner i collageteknik. Bland hans offentliga arbeten märks utsmyckningar för Musikhögskolan i Örebro, Eldvaktaren i Örebro stadsbibliotek, Vintergatan i Kristinehamn samt med tuschlaveringen Cellisten för Konserthuset i Örebro.

Han bildade 1995 tillsammans med Göran Danielson, Richard Brixel och Peter Ekström konstnärsgruppen D4.

Olson är representerad på Nationalmuseum[2], Moderna museet[3], Statens porträttsamling på Gripsholms slott, Göteborgs konstmuseum[4], Malmö museum, Värmlands museum[5], Örebro läns landsting[6] samt Örebro, Norrköping, Linköping, Västerås, Karlstad och Kristinehamns kommuns konstsamlingar samt med ett självporträtt på Uffizierna i Florens.

Referenser redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Värmlands folkblad”. Arkiverad från originalet den 9 december 2016. https://web.archive.org/web/20161209153032/http://www.vf.se/hela-livet/konstnaren-stig-olson-blev-80-ar/#. Läst 9 december 2016. 
  2. ^ Nationalmuseum
  3. ^ Moderna museet
  4. ^ Göteborgs konstmuseum
  5. ^ Värmlands museum
  6. ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sid 146 och 174

Externa länkar redigera

  • Stig Olson i Konstnärslexikonett Amanda. Läst 15 december 2015.