Stiftsnämnd var ett kyrkligt organ reglerat genom regeringsbeslut angående ecklesiastik boställsordning 1932.[1] Därigenom överfördes ansvaret för driften (men ej äganderätten) av kyrkans jord och skog från pastoraten till stiften under överinseende av en stiftsnämnd. Stiftsnämnden bestod av fem ledamöter, tre utsedda av Kungl. Maj:t och två av domkapitlet. Den löpande verksamheten leddes av en av Kungl. Maj:t utnämnd stiftsjägmästare.[2] Stiftsnämnder fanns då i alla stift. När Stockholms stift inrättades 1942 beslöts emellertid att någon stiftsnämnd inte skulle inrättas där, utan dess göromål handläggas av stiftsnämnderna i Uppsala respektive Strängnäs stift.[3] Stiftsnämndernas sysslor utfördes senare av egendomsnämnderna.

KällorRedigera

  1. ^ ”Kungl. Maj:ts 'proposition nr 101 år 1960”. Sveriges Regering. 1960. sid. 8. https://lagen.nu/prop/1960:101. Läst 27 februari 2022. ”Från 1. Inledning: "Styrelsen över stiftet utövas dels av biskopen ensam i hans egenskap av stiftschef och dels i kollegial ordning av biskopen, andra präster och lekmän. Den kollegiala stiftsstyrelsens nuvarande organisation tillkom i samband med ett par betydelsefulla reformer på det kyrkliga området under 1930- talet. Sålunda uppdelades genom 1932 års ecklesiastika boställslagstift- ning stiftsstyrelsens verksamhet på två myndigheter, domkapitlet och den nyinrättade stiftsnämnden, och genom tillkomsten av en ny domkapitels­ lag år 1936 ändrades bestämmelserna om domkapitlets sammansättning och arbetsuppgifter. "” 
  2. ^ ”Kungl. Maj:ts 'proposition nr 101 år 1960”. Sveriges Regering. 1960. sid. 41. https://lagen.nu/prop/1960:101. Läst 27 februari 2022. 
  3. ^ ”Kungl. Maj:ts Kungörelse (1942:237) med vissa bestämmelser i anledning av inrättandet av Stockholms stift”. Civildepartementet. 1942. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungl-majts-kungorelse-1942237med-vissa_sfs-1942-237. Läst 27 februari 2022.