Öppna huvudmenyn

Stefan Jansson, född 5 februari 1959 i Sveg, Härjedalen, är en svensk forskare inom växtfysiologi, verksam vid Umeå Plant Science Centre (UPSC) – ett centrum för experimentell växtforskning bildat 1999 som ett samarbete mellan institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet.

Stefan Jansson
Stefan Jansson, april 2009
Stefan Jansson, april 2009
FöddStefan Jansson
5 februari 1959 (60 år)
Sveg, Härjedalen
Nationalitetsvensk
Forskningsområdebiologi, botanik
InstitutionerUmeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga vetenskapsakademien
ORCID0000-0002-7906-6891

BiografiRedigera

Stefan Jansson disputerade 1992 i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet. 1994 gjorde han sin postdoc vid Den Kongelige Veterinær- og Landbohøjskole (KVL) – numera Biovetenskapliga fakulteten vid Köpenhamns universitet, blev året därpå forskarassistent vid Umeå universitet och 1996 docent vid samma lärosäte.

2002 utnämndes han till professor vid Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och UPSC – som räknas som en av norra Europas främsta miljöer för växtbiologisk forskning[1]. Stefan Jansson valdes 2014 in i Kungliga vetenskapsakademien (KVA), och 2017 i Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

På senare år har han medverkat flitigt i debatten om så kallade GMO (genetisk modifierade organismer, främst växter), bland annat vad gäller EU-lagstiftning och framtida livsmedelsförsörjning i världen.

ForskningRedigera

Janssons forskning har i stora drag kretsat kring fotosyntesen, hur årstidsväxlingar påverkar trädens (framför allt aspens) fysiologi, samt skoglig genetik – han var bland annat en av de drivande forskare vid UPSC som i samarbete med SciLifeLab 2013 blev först i världen att kartlägga granens genom.[2][3]

För närvarande (våren 2015) leder han en forskargrupp under rubriken Light, Senescence and Natural Variation ("Ljus, vissnande och naturlig variation"). Gruppen studerar bland annat vilka gener som gör aspar olika och hur de anpassar sig till klimatet på olika breddgrader – hur träden "vet" att det är höst och hur höstfärgerna uppstår – samt specifika proteiners funktion i fotosyntesen och hur växterna fångar in solljuset.[4]

GMO-debattenRedigera

Stefan Jansson har också engagerat sig i den allmänna debatten om eventuella risker med genmodiering av växter, särskilt forskares möjlighet att använda sådan teknik i växtförädling. Redan 2012 höll Jansson en föreläsning i UR Samtiden med titeln Fakta, myter och lagar, där han ifrågasatte regeln att växter framtagna med GM-teknik måste gå igenom en strikt riskbedömning, samtidigt som andra växter med samma egenskaper inte alls riskbedöms.[5]

År 2015 publicerades boken Bortom GMO: Vetenskap och växtförädling för ett hållbart jordbruk, skriven Jansson tillsammans med Torbjörn Fagerström och Roland von Bothmer, som alla är ledamöter i Kungliga vetenskapsakademien[6]. Året därpå blev han (troligen) den första som odlat CRISPR/Cas9-modifierad kål i sin trädgård – och sedan provsmakat denna tillsammans med en reporter från Sveriges Radio-programmet Odla med P1.[7]

Utmärkelser (i urval)Redigera

Mer att läsa, se och höraRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”UPSC Receives top Review – Among the Worlds Best”. UPSC News. 2013-04-29. http://www.upsc.se/about-upsc/news/4381-umea-plant-science-centre-receives-top-review-among-the-worlds-best.html. Läst 4 maj 2015. 
  2. ^ Lindskog, Anna-Lena (22 maj 2013). ”Gigantiskt grangenom kartlagt”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921114829/http://www.teknat.umu.se/forskning/mot-vara-forskare/artikel-forskare/gigantiskt-grangenom-kartlagt-.cid215604. Läst 4 maj 2015. 
  3. ^ Bruun Esselin, Lotten (23 maj 2013). ”Granens arvsmassa kartlagd”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/granens-arvsmassa-kartlagd. Läst 4 maj 2015. 
  4. ^ ”Stefan Jansson – Ljus, invintring och naturlig variation”. Umeå Plant Science Centre. http://www.upsc.se/research/research-groups/168-research-groups/sammanfattningsvenska/3761-ljus-invintring-och-naturlig-variation-stefan-jansson.html. Läst 4 maj 2015. 
  5. ^ ”Genmodifierade växter – fakta, myter och lagar” (TV, 28 min). SVT UR Samtiden/Kunskapskanalen. 20 mars 2012. http://www.ur.se/Produkter/170153-UR-Samtiden-Genmodifierade-vaxter-ja-eller-nej-Fakta-myter-och-lagar. Läst 4 maj 2015. 
  6. ^ Jansson, Stefan; Fagerström, Torbjörn; von Bothner, Roland (2015). Bortom GMO: vetenskap och växtförädling för ett hållbart jordbruk. Lidingö: Fri Tanke. Libris länk. ISBN 9789187513749 
  7. ^ Lindskog, Anna-Lena (5 september 2016). ”Umeåforskare serverade världens (troligen) första CRISPR-måltid”. Umeå universitet. http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//umeaforskare-serverade-varldens--troligen--forsta-crispr-maltid.cid272955. Läst 7 september 2016. 
  8. ^ Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund Roséns Linnémedalj i botanik Läst 2 maj 2015
  9. ^ Societas Physiologiae Plantarum Scandinavica: Awards Arkiverad 19 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2 maj 2015
  10. ^ Söderbergh, Ingrid (16 april 2015). ”Stefan Jansson tilldelas Baltics samverkanspris 2015”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305001852/http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyhetsvisning/stefan-jansson-tilldelas-baltics-samverkanspris-2015.cid250287. Läst 3 maj 2015. 
  11. ^ ”UPSC-professor utnämnd till årets skogsbioteknolog”. Umeå universitet. 26 maj 2016. https://www.umu.se/nyheter/upsc-professor-utnamnd-till-arets-skogsbioteknolog_5817851/. Läst 6 maj 2019. 
  12. ^ Söderbergh, Ingrid (14 februari 2017). ”ÅForsks Kunskapspris till populär professor”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 15 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170215031047/http://www.teknat.umu.se/pressinformation/nyhetsvisning/aforsks-kunskapspris-till-popular-professor.cid279203. Läst 14 februari 2017. 

Externa länkarRedigera