Statskuppen i Myanmar 2021

militärens maktövertagande i Myanmar i februari 2021

En statskupp inleddes i Myanmar på morgonen den 1 februari 2021. Statskanslern Aung San Suu Kyi, presidenten Win Myint och andra regeringsföreträdare greps av militären tidigt på morgonen.

Tusentals demonstranter i Rangoon deltar i protester mot militären.
Militärfordon patrullerar efter kuppen.

Militären har utropat ett årslångt undantagstillstånd[1] och säger sig ha överlämnat makten till överbefälhavaren Min Aung Hlaing.[2][3]

Kuppen har motiverats med påstått valfusk i samband med valet i november 2020,[4] trots att varken den inhemska valkommissionen eller internationella observatörer rapporterade några tecken på oegentligheter.[5] I valet vann Suu Kyis parti Nationella demokratiska förbundet (NLD) 396 av 476 platser.[4] Den 3 februari kom uppgifter om att Aung San Suu Kyi anklagades för att olovligen ha fört in kommunikationsutrustning i landet och att hon skulle begäras häktad.[6]

Reaktioner i MyanmarRedigera

Statskuppen har mötts av omfattande protester i Myanmar, med bland annat demonstrationer, civil olydnad och strejker. Trefingerhälsningen har antagits som en symbol för protesterna.[7][8]

Militären har svarat med att införa restriktioner, inklusive utegångsförbud och begränsningar av sammankomster. Säkerhetsstyrkor har använt vattenkanoner, gummikulor och skarp ammunition mot demonstranter.[9] Fram till den 4 april 2021 har minst 550 civila, inklusive barn, dödats av militär och polisstyrkor och tusentals har fängslats.[10]

Tre framstående NLD-medlemmar dog i polisens förvar i mars 2021.

Internationella reaktionerRedigera

Statskuppen har fördömt av en rad länder. USA:s utrikesminister Antony Blinken har kallat militärstyret för en "terrorregim".

USA, Storbritannien och Europeiska unionen har infört sanktioner mot högt uppsatta militärer.

Kina blockerade ett uttalande från FN: s säkerhetsråd som fördömer kuppen, men har stött krav på frisläppande av Suu Kyi och återgång till demokratiska normer. Kina har tidigare motsatt sig en internationell intervention i Myanmar.

Tom Andrews, FN:s särskilda sändebud för mänskliga rättigheter i Myanmar skrev den 28 mars 2021 att "Militären firade ’väpnade styrkornas dag’ med att begå massmord mot befolkningen som den ska skydda. Rörelsen för civil olydnad svarar med det kraftfulla vapnet fred. Det är hög tid att världen svarar och stödjer Myanmars folk".[11]

ReferenserRedigera

  1. ^ Makar (1 februari 2021). ”Militären: ”Vi har tagit kontroll över Myanmar””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/myanmars-ledare-aung-san-suu-kyi-gripen. Läst 1 februari 2021. 
  2. ^ Myanmar coup: Aung San Suu Kyi detained as military seizes control” (på brittisk engelska). BBC News. 1 februari 2021. https://www.bbc.com/news/world-asia-55882489. Läst 1 februari 2021. 
  3. ^ ”Militärkupp i Myanmar: Aung San Suu Kyi och flera andra regeringsmedlemmar har gripits”. www.amnesty.se. https://www.amnesty.se/aktuellt/militarkupp-i-myanmar-aung-san-suu-kyi-och-flera-andra-regeringsmedlemmar-har-gripits/. Läst 6 april 2021. 
  4. ^ [a b] ”Militärkupp i Myanmar – Aung San Suu Kyi frihetsberövad”. DN.SE. 1 februari 2021. https://www.dn.se/varlden/aung-san-suu-kyi-har-gripits/. Läst 1 februari 2021. 
  5. ^ Myanmar: Aung San Suu Kyi's party wins majority in election” (på brittisk engelska). BBC News. 13 november 2020. https://www.bbc.com/news/world-asia-54899170. Läst 1 februari 2021. 
  6. ^ ”Suu Kyi anklagas för brott – häktas i 15 dagar”. DN.SE. 3 februari 2021. https://www.dn.se/varlden/kina-blockerar-fn-fordomande-av-kuppen-i-myanmar/. Läst 3 februari 2021. 
  7. ^ AFP (8 juni 2014). ”Demonstranter gripna i Thailand”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/demonstranter-gripna-i-thailand. Läst 6 april 2021. 
  8. ^ ”Three-finger salute: Hunger Games symbol adopted by Myanmar protesters”. The Guardian. 8 februari 2021. https://www.theguardian.com/world/2021/feb/08/three-finger-salute-hunger-games-symbol-adopted-by-myanmars-protesters. Läst 6 april 2021. 
  9. ^ Myanmar coup: What is happening and why?” (på brittisk engelska). BBC News. 1 april 2021. https://www.bbc.com/news/world-asia-55902070. Läst 6 april 2021. 
  10. ^ ”Myanmar’s Unrest, Explained”. The New York Times. 4 april 2021. https://www.nytimes.com/article/myanmar-news-protests-coup.html. Läst 6 april 2021. 
  11. ^ ”Världsledare fördömer våldet i Myanmar”. DN.SE. 27 mars 2021. https://www.dn.se/varlden/varldsledare-fordomer-valdet-i-myanmar/. Läst 6 april 2021. ”The military celebrated Armed Forces Day by committing mass murder against the people it should be defending. The Civil Disobedience Movement (CDM) is responding with powerful weapons of peace. It's past time for the world to respond in kind with & for the people of Myanmar.”