Stallfrossmygga
Stallfrossmygga (Anopheles atroparvus) är en mygga som i motsats till flera andra malariamyggor saknas i tropiska regioner. Den finns istället vid Europas kustlinjer och vid några insjöar. Den förekommer även i Sverige.
| Stallfrossmygga | |
,_1901_Wellcome_L0037510.jpg) Stallfrossmygga, An. atroparvus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning | Tvåvingar Diptera |
| Underordning | Myggor Nematocera |
| Familj | Stickmyggor Culicidae |
| Släkte | Malariamyggor Anopheles |
| Art | Stallfrossmygga A. atroparvus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anopheles atroparvus | |
| Auktor | van Thiel, 1927 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Stallfrossmygan kan sprida malaria och var en viktig smittspridare även i Sverige under 1800-talet.
Utbredning redigera
Stallfrossmyggan har hittats i södra Sverige (Skåne, Blekinge, Västergötland, Småland och Gotland).[1] I övriga Europa finns den längs Atlantkusten hela vägen ned till Portugal där den är den vanligaste stickmyggan. Den finns också utspridd på flera lokaler i södra och sydöstra Europa. Den har varit vanligare i Europa men omvandlingar från bräckt till sött vatten i Nederländerna och föroreningar med detergenter har nästan utrotat den på vissa ställen[2]
Levnadssätt redigera
Larverna kan leva i både salt och sött vatten, men verkar föredra bräckt, solbelyst vatten med alger eller flytande vegetation. De finns dock även i diken, kanaler, risfält med mera. De vuxna myggorna trivs i stall och andra utrymmen för djur.
Honorna är mer benägna att bita djur än människor.[3]
Sjukdomsspridning redigera
Tidigare var malaria en vanlig sjukdom i Sverige. Under 1800-talet utbröt flera svåra epidemier av Plasmodium vivax-malaria och troligen stod stallfrossmyggan för smittspridningen i kustnära områden i södra Sverige.[4]
I övriga Europa har den varit en viktig art för spridning av P. vivax, men sedan 1975 är malaria i stort utrotad även om importerade fall regelbundet rapporteras. Stallfrossmyggan är i stort sett oförmögen att sprida tropiska P. falciparum.
Utöver malaria kan den också sprida West Nile-virus och Dirofilaria.[5]
Svenskt namn redigera
ArtDatabanken har fastställt svenska namn för alla stickmyggor. Malariamyggor har genomgående fått sina artnamn efter det gamla svenska namnet frossmygga för att understryka att risken för att de ska sprida malaria i Sverige nu är minimal[6]. Anopheles atroparvus övervintrar i uppvärmda stallokaler. Det är bakgrunden till det svenska namnet.[7]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Jan O. Lundström, Martina L. Schäfer, Jenny C. Hesson, Eric Blomgren, Anders Lindström, Pernilla Wahlqvist, Arne Halling, Anna Hagelin, Clas Ahlm, Magnus Evander, Tina Broman, Mats Forsman &Thomas Z. Persson Vinnersten (2013). ”The geographic distribution of mosquito species in Sweden”. Journal Of The European Mosquito Control Association 31: sid. 27. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:669069/FULLTEXT01.pdf.
- ^ ”Anopheles atroparvus, Geogr Distr”. ecdc.europa.eu. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817002818/http://ecdc.europa.eu/en/healthtopics/vectors/mosquitoes/Pages/anopheles-atroparvus.aspx#geo. Läst 29 juli 2016.
- ^ ”Anopheles atroparvus, Entomolgy”. ecdc.europa.eu. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817002818/http://ecdc.europa.eu/en/healthtopics/vectors/mosquitoes/Pages/anopheles-atroparvus.aspx#ento. Läst 30 juli 2016.
- ^ Jan O. Lundström, Martina L. Schäfer, Jenny C. Hesson, Eric Blomgren, Anders Lindström, Pernilla Wahlqvist, Arne Halling, Anna Hagelin, Clas Ahlm, Magnus Evander, Tina Broman, Mats Forsman &Thomas Z. Persson Vinnersten (2013). ”The geographic distribution of mosquito species in Sweden”. Journal Of The European Mosquito Control Association 31: sid. 26. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:669069/FULLTEXT01.pdf.
- ^ ”Anopheles atroparvus, epidemiology”. ecdc.europa.eu. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817002818/http://ecdc.europa.eu/en/healthtopics/vectors/mosquitoes/Pages/anopheles-atroparvus.aspx#epi. Läst 30 juli 2016.
- ^ ”Myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har nu givit 49 arter av stickmyggor svenska namn . | Expertsvar”. expertsvar.se. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160814172037/http://expertsvar.se/pressmeddelanden/stickmyggorna-har-fatt-svenska-namn/. Läst 29 juli 2016. ”Jag upplever att namnet malariamygga för arter ur släktet Anopheles kan skapa oro bland allmänheten för att de ska sprida malaria. Även om vi hade malaria i Sverige fram till 1930-talet så är risken för smittspridning nu minimal. Därför valde jag ett mindre laddat namn, även om frossa är ett gammalt svenskt namn på malaria, säger Anders Lindström.”
- ^ ”Svenska myggnamn, fastställda 160530”. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160806195412/http://www.artdatabanken.se/media/2983/svenska-myggnamn-faststaellda-160530.xlsx. Läst 2016-0729.
Övriga källor redigera
- Walter Reed Biosystematics Unit: Anopheles atroparvus