Språkförbund i östra Nusantara

Språkförbund i östra Nusantara handlar om så kallade sprachbund i östra Nusantara, den sydostasiatiska övärlden.[1].

I syfte att definiera gränserna för ett språkförbund definieras östra Nusantara av Klamer et al.[2] såsom omfattande Halmahera, Moluckerna, Flores, Sumba, Timor (inklusive Timor Leste), Alor, Pantar och Fågelhuvudhalvön på Nya Guinea.[3]. De språkfamiljer som är representerade i området är austronesiska språk, trans-nya guineaspråk, östliga fågelhuvudsspråk, västliga fågelhuvudsspråk, nordhalmaheraspråk, hatam-mansim och fyra isolat (yawa, mpur, maybrat, abun).[4]

J L A Brandes hade redan 1884 påpekat att språken i Indonesien kan delas upp i en västlig och en östlig grupp, som främst definierades av ägarens och det ägdas relativa position i possessivkonstruktioner.[5] Emellertid trodde han att detta berodde på de genealogiska förhållandena mellan språken. J C G Jonker kom dock fram till att denna och andra likheter hos de östliga språken inte kunde bero på genealogiska förhållanden utan på kontakt med papuanska språk.[6] Emellertid tycks det vara M Klamer som var den första som explicit föreslog att östra Nusantara skulle kunna betraktas som ett språkförbund.[7] Gränserna för språkförbundet var något annorlunda än det som senare kom att accepteras och omfattade bland annat Sulawesi och hela Sumbawa. Klamer presenterade 13 typologiska karakteristika som hon ansåg var karakteristiska för området till skillnad för västra Nusantara.

ReferenserRedigera

  1. ^ Ordet definieras olika i Indonesien och Malaysia. Här följs den malaysiska definitionen, där Nusantara omfattar Malaysia (delarna på Borneo), Indonesien, Singapore, Filippinerna, Brunei och Timor Leste. Se engelskspråkiga Wikipedia, "Nusantara".
  2. ^ Klamer, Marian, Ger Reesink och Miriam van Staden. 2008. "East Nusantara as a linguistic area", I: From Linguistic Areas to Areal Linguistics, utg av Pieter Muysken. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. sid 95-149
  3. ^ Op.cit., sid 99
  4. ^ Op.cit., sid 110
  5. ^ Brandes, J L A. 1884. Bijdragen tot de vergelijkende klankleer der westerse afdeeling van de Maleisch-Polynesische taalfamilie. Diss. Universitetet i Utrecht.
  6. ^ Jonker, J C G. 1914. "Kan men bij de talen van den indischen archipel eene westelijke en eene oostelijke afdeeling onderscheiden?" I: Verslagen en Mededeelingen der Koninklijke Akademie van Wetenschappen; Afdeeling Letterkunde, 4de reeks, 12, sid.314-417.
  7. ^ Klamer, Marian. 2002. "Typical features of Austronesian languages in Central/Eastern Indonesia." Oceanic Linguistics 41: 363-383.