Spinal stenos

förträngningar (stenos) i ryggradens spinalkanal

Spinal stenos eller kaudal stenos är en sjukdom i ryggraden som kännetecknas av förträngningar (stenos) i ryggradens spinalkanal.[1] Stenosen innebär att ryggmärg och/eller nervrötter blir trängda, och uppkommer till följd av spondylos (degenerativa åldersförändringar i ryggraden).[2]

Spinal stenos
latin: stenosis spinalis
Klassifikation och externa resurser
ICD-10M48.0
DiseasesDB31116
Medlineplus000441

Spinal stenos är oftast belägen i ländryggen,[2] och delas in i tre grupper beroende på var stenosen är belägen: central, lateral och foraminal stenos.

Diagnos fastställs genom magnetkameraundersökning.[2]

VarianterRedigera

Central stenos innebär att förträngningen sitter i själva spinalkanalen. Alla nervtrådar som löper genom ryggmärgen kan därför bli påverkade och yttra sig i symtom.[3]

Lateral stenos, eller rotkanalstenos, innebär att en rotkanal drabbas av stenos.[4] Detta leder till symtom från en enskild nervrot.[3]

Foraminal stenos kalles stenoser som inte beror på fettansamling och som är belägna i foramen intervertebrale, det vill säga mellanrummet mellan ryggkotorna. Vanligen ger det symtom från en enskild nervrot.[3]

SymtomRedigera

Beroende på var stenosen är belägen kan spinal stenos yttra sig på olika sätt. Central stenos ger ofta samma neurologiska symtom på vänster och höger sida, men ibland med olika styrka. Vanligen är skinkorna, benen och fötterna drabbade, och symtomen värre när man står, medan sittande och liggande position i sidoläge underlättar. Problemen i benen kan yttra sig i domningar, smärta, trötthet och dålig styrsel. Typiskt vid central stenos är att problemen kan avta om personen böjer ryggen framåt, medan att sträcka ryggen bakåt kan förvärra symtomen.[1] Symtomen vid central stenos kan likna fönstertittarsjuka och kallas därför ibland pseudoclaudicatio.[2][5]

Symtomen vid lateral stenos kan påminna om ischias, och kan uppträda ensidigt.[1] Likväl foraminal stenos kan uppträda i form av ischias, då symtomen för formial stenos liknar diskbråck.[2]

BehandlingRedigera

Om smärtan är mycket allvarlig och/eller den drabbades förmåga att gå är mycket dålig, kan förträngningarna i ryggraden opereras bort. Det förekommer även att patienten stelopereras.[2] Om kirurgi inte behövs behandlas patienten med smärtlindring i form av NSAID, paracetamol, kodein, eller läkemedel mot nervsmärta (exempelvis gabapentin eller pregabalin).[1] Än så längre är det inte helt klart om den kirurgiska eller den icke-kirurgiska behandling ger bättre resultat för lumbal spinal stenos. Därför Uppsala Spinal Stenos Studie (UppSten), en RCT som görs i Sverige vid Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet, jämför resultat mellan de två typ av behandlingar.[6]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] ”Spinal stenos - ländrygg”. internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4439. Läst 23 april 2016. 
  2. ^ [a b c d e f] Bosemark, P. & Hommel, A. (2016) s. 470-471
  3. ^ [a b c] Haninge FysioCenter, OM-Center, Rehabtjänst & Stockholm Spine Center (2007). Gemensamt vårdprogram för ländryggsrelaterad bensmärta - före och efter diagnosen spinal stenos 
  4. ^ Tielinen, L. (2013). ”Spinal stenos”. Finska Läkarsällskapets Handlingar (Årgång 173 Nr 2). http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/2_2013_14.pdf. 
  5. ^ Strömqvist, B., Hedlund, R., Jönsson, B. & Tullberg, T.. ”Ländryggens sjukdomar”. Läkartidningen. Arkiverad från originalet den 25 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160625112213/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=6688. Läst 23 april 2016. 
  6. ^ Pazarlis, Konstantinos; Punga, Anna; Schizas, Nikos; Sandén, Bengt; Michaëlsson, Karl; Försth, Peter (2019-08-01). ”Study protocol for a randomised controlled trial with clinical, neurophysiological, laboratory and radiological outcome for surgical versus non-surgical treatment for lumbar spinal stenosis: the Uppsala Spinal Stenosis Trial (UppSten)” (på engelska). BMJ Open 9 (8). doi:10.1136/bmjopen-2019-030578. ISSN 2044-6055. PMID 31434781. https://bmjopen.bmj.com/content/9/8/e030578. Läst 21 februari 2020. 

Tryckta källorRedigera

  • Bosemark, P. & Hommel, A. (2016) Ortopedi. I Kumlien, C. & Rystedt, J. (red.) Omvårdnad & kirurgi (s. 453-476). Studentlitteratur: Lund. ISBN 978-91-44-08886-0