Sovarpungmöss (Cercartetus) är ett släkte i familjen dvärgpungsovare. Arterna håller i motsats till de flesta andra pungdjur vinterdvala. För närvarande räknas fyra eller fem arter till släktet.

Sovarpungmöss
Dvärgsovarpungmus (här med det vetenskapliga namnet Dromicia glirifomis, som används synonymt), teckning av John Gould, 1863
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningFåframtandade pungdjur
Diprotodontia
FamiljDvärgpungsovare
Burramyidae
SläkteSovarpungmöss
Cercartetus
Vetenskapligt namn
§ Cercartetus
AuktorGloger, 1841
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Kännetecken redigera

Arterna når en kroppslängd (huvud och bål) mellan 7 och 12 centimeter samt en vikt mellan 15 och 40 gram.[1] Därtill kommer svansen som bara är glest täckt med hår och som har ungefär samma längd som övriga kroppen. Pälsen är på ovansidan rödbrun eller gråaktig och på undersidan ljusare. Öronen är stora och saknar hår. Den förste tån av de bakre fötterna är motsättlig.[1]

Utbredning och levnadssätt redigera

Sovarpungmöss förekommer i södra och östra Australien, på Kap Yorkhalvön samt på Nya Guinea och möjligen på den indonesiska ön Halmahera (se nedan).[1] Deras habitat är skogar och hedområden. Individerna är aktiva på natten. På dagen sover de i självbyggda bon av blad och bark som göms i trädens håligheter eller i tät vegetation. De vistas främst i träd och är bra utrustade med sina rörliga händer samt gripsvansen. Vanligen lever varje individ ensam. De är allätare och livnär sig av blad, nektar, frukter, nötter, insekter, spindlar, skorpioner och andra mindre djur. Före vinterdvalan sparar de fett i svansen.[1]

Honor kan para sig två (sällan tre) gånger per år och per kull föds 4 till 6 ungar. Ungarna lever ungefär en månad i pungen (marsupium) och efter tre månader sluter honan att ge di. Ungdjur blir efter första levnadsåret könsmogna. I naturen uppskattas livslängden med 4 år, sovarpungmöss i fångenskap blev upp till 6 år gamla.[1]

Hot redigera

Beståndet för alla fram till 2007 beskrivna arter är jämförelsevis stort och de listas av IUCN som livskraftiga.[2]

Arter redigera

Enligt Wilson & Reeder (2005) utgörs släktet av fyra arter och dessutom upptäcktes 2007 en femte art:[3]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 18 maj 2009.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Nowak, R. M. (1999) s.129/30 Google books
  2. ^ Cercartetus på IUCN:s rödlista, läst 27 juli 2013.
  3. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Cercartetus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  4. ^ Tidning Naturwissenschaften: Yearlong hibernation in a marsupial mammal, november 2007 (engelska)
  5. ^ Focus - Neue Ratte und Beuteltier entdeckt (tyska)
  6. ^ Afp.google.com, Two new mammals found in Indonesian 'lost world': green group

Tryckta källor redigera

  • Macdonald, David W. (red.), (1984) Jordens Djur 5: Pungdjuren, fladdermössen, insektätarna m.fl.. Stockholm: Bonnier Fakta. s. 130, ISBN 91-34-50357-9
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9