Sorkočević[1] (kroatiska) eller Sorgo (italienska) var en ragusisk adelsätt som på 1200-talet adlades i den dåvarande republiken Dubrovnik. Som framstående politiker, diplomater och kompositörer lämnade ätten avtryck på republikens politiska och kulturella historia.

Sorkočević
Sorkočević-ättens vapen.
UrsprungRepubliken Ragusa Dubrovnik, republiken Dubrovnik
Adlad1200-talet
SynonymSorgočević, Sorgoč, Sorkoč, Surgo, Sorco och Surco.
FramståendeLuka Sorkočević

Ätten är även känd under de italienska namnformerna di/de Sorgo, Surgo, Sorco och Surco som alla härstammar från växtsläktet sorghum.[1] Det slaviserade (kroatiska) namnet 'Sorkočević' är en härledning av det italienska namnet och förekommer även i varianterna Sorgočević, Sorgoč och Sorkoč. Från 1300-talets andra hälft användes det italieniserade namnet 'Sorgo' nästan uteslutande för ätten i officiella och formella sammanhang.[1]

Historik

redigera

Sorkočevićättens ursprung är inte klarlagd. Enligt äldre krönikor härstammar den från Kotor i dagens Montenegro men har sitt ursprung från Rodonudden eller Epirus i vad som är dagens Albanien.[1] I Dubrovniks annaler (Annali di Ragusa) författad år 1522 av den lokale krönikören Nikša Ranjina (Nicola Ragnina) framgår att ätten accepterades som patricier eftersom de under den stora hungersnöden i Dubrovnik lät införa stora mängder sorghum till staden.[1]

Den äldsta kända medlemmen av ätten är Dobroslav (född omkring år 1160).[1] Hans son Vido (Vita) Dobroslavić var som medlem av republiken Dubrovniks Stora råd med och undertecknade ett alliansavtal mellan republiken och den bulgariske tsaren Mikael I Asen. Vido hade sju söner.[1] Genom ingifte med andra ätter fick Sorkočevićätten utgreningar i andra adelsfamiljer.[1]

Framstående medlemmar

redigera

Se även

redigera

Fotnoter

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h] Enciklopedija.hr - Lexiografiska institutet 'Miroslav Krleža' i Zagreb (kroatiska)