Sommarfläder (Sambucus ebulus), även kallad sommarhyll är en växtart i familjen desmeknoppsväxter.

Sommarfläder
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningVäddordningen
Dipsacales
FamiljDesmeknoppsväxter
Adoxaceae
SläkteFlädersläktet
Sambucus
ArtSommarfläder
S. ebulus
Vetenskapligt namn
§ Sambucus ebulus
AuktorCarl von Linné
Sommarfläder i frukt.

Beskrivning redigera

Sommarfläder är en liten buske eller perenn, men odlas mest som ettårig. Den har vita, kraftigt doftande femtaliga blommor som sitter i platta klasar i toppen på varje stjälk. Bladen är parbladigt sammansatta. Frukten är en svartglänsande stenfrukt. Allt hos sommarflädern är giftigt,[1] och förgiftningar efter att någon har ätit bär kan vara dödliga.[källa behövs]

Bygdemål redigera

Sommarflädern har eller har haft en mängd lokala och dialektala namn. Några exempel:[2]

Namn Trakt
Fäulbom Gotland
Hill Östergötland
Hyll Blekinge, Gotland, Skåne
Hylletöj Norra Blekinge
Höll Västergötland
Hyllätre, hölleträ Gotland

Folktro redigera

Referens:[2] I Skåne vördade man ännu på sen tid en gudomlighet som var förknippad med hyllen, Hyllefruen. Därför undvek man att avverka hyll.

Även i Danmark hade man en liknande uppfattning. Det väsen man där hyllade kallades Hylmoer eller Hyldekvind. Namnet lär förknippas med gudinnan Hildi, som förekommer i danska folksägner. (Hildi torde vara det samma som danska Hilde med motsvarigheten Hilda[förtydliga] i svensk mytologi.)

I Skåne undvek man att sätta sig eller lägga sig under en hyl, ty då kunde man bli hylleblåst (även kallat hyllebläster). Detta innebar att man fick rödfläckiga utslag på kroppen. Utslagen kallades hyllebläst eller hylleskåll. Det fanns två möjligheter att fördriva sjukdomen:

  • Man kunde under tystnad, gärna efter solnedgången, tvätta sig med nymjölkad mjölk, och under fortsatt tystnad slå ut mjölken under den hyll som orsakat utslagen. Det kunde duga även med en annan hyll.
  • Alternativt kunde en person, som var född på en torsdag eller en söndag, med eldstål slå gnistor över den drabbade.

I Småland har sommarfläder kallats mandråpsört eller mannablod och ansetts växa på platser där svenskar och danskars blod blandats på slagfältet.[3]

Referenser redigera

  1. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 63, 91. ISBN 91-20-04445-3 
  2. ^ [a b] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 275, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
  3. ^ Sällsamheter i Småland del 4, s. 28-29

Externa länkar redigera