Smörbollar

Smörbollar (Trollius europaeus) är en art i familjen ranunkelväxter.

Smörbollar
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ranunkelordningen Ranunculales
Familj	Ranunkelväxter Ranunculaceae
Släkte	Smörbollssläktet Trollius
Art	Smörbollar T. europaeus
Vetenskapligt namn
§ Trollius europaeus
Auktor	Carl von Linné, 1753

Habitat

Blomma

Växten växer vilt i större delen av Europa och vidare österut till västra Sibirien. Den finns i hela Norden (utom på Island och i det västanfjällska Norge).

Utbredningskartor

• Norden [3]
• Norra halvklotet [4]

Biotop

Smörbollar växer företrädesvis på svagt fuktiga ängar och är i Norrland och Lappland även vanlig på gräsrika fjällsluttningar upp till trädgränsen. I Sverige är smörboll fridlyst i vissa län.

Beskrivning

Smörbollar har tillsammans med flera andra arter gett upphov till hybridkomplexet trädgårdssmörbollar (T.×cultorum) som är vanliga trädgårdsväxter.

Arten är en kal, flerårig ört som kan bli upp till 70 cm hög. Stjälken är upprätt och ogrenad. Bladen är brett handflikiga med sågad kant. Blommorna är toppställda och ca 3 cm i diameter, De är svagt men fint välluktande. De yttre hyllebladen är gula, kronbladslika och upp till 12 st. De inre hyllebladen, vilka motsvarar kronbladen, är kortare än ståndarna och ombildade till nektarier. Frukten är en baljkapsel som liknar den hos kabbleka. Fröna är många och blanksvarta. Hela växten är giftig. Smörbollar blommar från maj till juli, allt efter växtplatsen. Blomman har en odör av smör och smuldeg.

Smörbollar är lätta att känna igen på sina klargula, bollformade blommor och kan knappast förväxlas med någon annan art i den svenska floran. Till utseendet har den vissa likheter med arterna i släktet smörblommor. Ett exempel är de handflikiga rosettbladen.

Bygdemål

Namn	Trakt	Förklaring
Bubba	Skåne, Halland
Bulleblomster
Buller-urter
Daldocka	Närke
Dalklocka
Laxblomster	Norrland	Blommar då laxen kommer.
Ploppen	Norrland	o uttalat som o, ej som å.
Ängabulla	Skåne
Ängaknappa	Blekinge
Ängsboll
Ängaboll	Småland
Ängsbulle
Välagulla	Jämtska

Etymologi

Det vanligaste svenska namnet, smörboll, syftar på den klotformiga blomman, som har viss likhet med de smörklimpar, som flyter upp vid kärning av grädde.

Även namnet "daldocka" syftar möjligen på växtens utseende: "Dal" betyder nämligen här inte dalgång, utan kommer av ett fornnordiskt ord "dol" med innebörden tokig, galen, förvirrad och dylikt, men också överdådig, "särskilt i fråga om klädedräkt".

Släktnamnet Trollius myntades redan 1542 efter modell av växtens tyska namn Trollblume. Artnamnet europæus (europaeus) är en latinisering av Europa.

Synonymer

Trollius connivens Moench nom. illeg.

Trollius europaeus subsp. globosus (Lam.) Domin

Trollius europaeus var. humilis (Crantz) P.Fourn.

Trollius germanicus Wender. nom. illeg.

Trollius globosus Lam.

Trollius humilis Crantz

Trollius medius Wender.

Trollius minimus Wender.

Trollius montanus Salisb. nom. illeg.

Trollius napelliformis Roep.

Trollius rotundifolius Stokes

Trollius sphaericus Salisb.

Trollius viridis Miel.

Se även

• Smörgås

Externa länkar

• Den virtuella floran - smörboll
• Wikimedia Commons har media som rör Smörbollar.
  Bilder & media