För andra betydelser se bursa.

En bursa är en vätskefylld blåsa eller slemsäck som skyddar vävnad på utsatta ställen. Dess glidyta minskar friktionen mellan till exempel senor och muskler mot ben. Människans kropp innehåller hundratals bursor.

Höger axelled och dess bursor sedda framifrån (volart).
Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD)

Bursor bildas genom att det i bindväven trycks ut vätska som med tiden omges av en tunn vägg. Bursans form beror på den typ av friktion som muskeln eller senan utsätts för. I till exempel foten och handen bildar bursor rörformade kanaler kring muskelsenorna, så kallade senskidor (vagina tendinis).

I lederna kan bursorna ofta kommunicera med ledvätskan i ledhålorna.

Inflammation i en bursa kallas bursit.

Typer av bursor

redigera
  • Subkutan bursa (bursa synovialis subcutanea) - ligger under huden.
  • Bursa synovialis submuscularis - ligger under en muskel och skyddar muskeln från friktion mot skelettet.
  • Subfasciell bursa (bursa synovialis subfascialis) - ligger under en muskelfascia.
  • Sub- eller intertendinös bursa (bursa synovialis subtendinea, bursa synovialis intertendinea) - ligger under en sena eller mellan två senor.

Några av människokroppens bursor

redigera

Listan är ofullständig.

Armens/övre extremitetens bursor

redigera

Benets bursor

redigera

Halsens bursor

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  • Rörelseapparatens anatomi, Finn Bojsen-Møller, Liber, ISBN 91-47-04884-0
  • Anatomisk bildordbok femte upplagan av Wolfgang Dauber

Externa länkar

redigera