Slagghus

hus byggd av slaggsten från masugn

Slagghus är en byggnad uppförd med slagg som byggnadsmaterial. Det vanligaste är att slaggtegel använts, men även andra varianter förekommer.

Slagghus
Järnbruk
Klosterskolan i Avesta. Byggnadsmaterialet är huvudsakligen slaggtegel från Avesta järnverk.
Klosterskolan i Avesta. Byggnadsmaterialet är huvudsakligen slaggtegel från Avesta järnverk.
Land Sverige Sverige
Region Bergslagen
Arkitektonisk stil Ibland Forsgrenska stilen
Byggnadsmaterial Slagg, slaggflis,
slaggtegel, sintersten

Idén att använda slaggtegel kom på 1700-talet från England, och introducerades av slottsbyggmästaren i Sverige av Clas Eliander 1748. Redan i början av 1700-talet hade vid Forsmarks bruk slagg använts som taktäckningsmaterial, och från mitten av 1700-talet finns en uppgift om slaggtäckta tak vid Österbybruk.

Tekniken att gjuta stenar av slagg presenterades 1761 i Falun av bergsrådet Anton von Swab. Denna teknik fick dock inget större genombrott då. Omkring 1770 presenterade markscheidern Erik Geisler en teknik att lägga slaggflis i förband, varpå väggarna putsades en senare variant av Olof Forsgren innebar att putsen slopades och slaggen lämnades synlig.[1]

De första slaggstenshusen i Uppland uppfördes i Söderfors bruk på 1770-talet. Under de följande decennierna tillkom en mängd slaggstensbyggnader vid bruket. Vid uppförandet av den nya brukskyrkan som invigdes 1792 användes delvis slaggsten. På 1780-talet murades bruksladugården i slaggsten vid Älvkarleö bruk, och vid slutet av 1700-talet uppfördes slagghus vid de flesta bruk med en masugn. Slagghusen ansågs fuktiga och svåra att värma upp, och på 1840-talet uppfördes de sista bostadshusen i slaggsten vid de uppländska bruken, arbetarbostaden Fyrbo vid Söderfors. 1845 uppfördes som ett av de få husen utanför bruken ett bostadshus vid prästgårdens fäbod vid Hedesundafjärden. Efter mitten av 1800-talet användes slaggsten endast till grunder och källare i bostadshus, medan man fortsatte att bygga uthus i slaggsten fram till omkring 1920.

Vid slutet av 1700-talet började man även mura hus med slaggflis och gjuta väggar med krossad slagg och kalkbruk. Det första kända gjutna huset i Sverige uppfördes 1761 i Falun av bergsrådet Anton von Swab. Byggnadens väggar göts med krossad slagg och kalkbruk i brädform. Ett vagnslider vid Österbybruk uppfördes på 1790-talet efter denna teknik.

En vanligare teknik var att bygga väggar med slaggflis. Slaggflisen erhölls genom att slaggen fick rinna ut i en ränna direkt på hyttgolvet, där den täcktes med sand och kyldes med vatten för att sedan på hyttbacken slås sönder i mindre bitar. Dessa slaggflis murades sedan med kalkbruk. Oftast byggdes fähus eller bodar i slaggflis, men bostadshus i slaggflis har uppförts vid Söderfors bruk, Strömsbergs bruk, Ullfors bruk och Berkinge bruk

Exempel på slagghusRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Hus av slagg - Forsgrens variant, Ann Marie Gunnarsson i årsboken Uppland 1994
  2. ^ AnnMarie Gunnarsson. ”Slagg en skimrande historia”. Svenska turistföreningens tidskrift Turist: s. 44. Nr 1 / feb 2017. 
  • Stöphus, lerhus och hus av slagg, artikel av Karin Blent i årsboken Uppland 1999
  • Gunnarsson, AnnMarie; Peter Nyblom (2016). Slaggsten och slagghus : unika kulturskatter. Stockholm: Balkong Förlag. sid. 2015. ISBN 9789185581900