Slaget vid Karkar (Qarqar) var den första konfrontationen år 854[1] eller 853 f.Kr.[2] mellan den assyriska armén och den arameiska staten Bit-Adini, då assyrierna drog västerut, gick över vid Eufrat vid Til-Barsip och vände sig mot staden Aleppo. Härifrån gick turen vidare i riktning mot Hama och en rad mindre städer intogs och brändes ner. Därefter drog assyrierna ner längs floden Orontes till fästningen Karkar. Man räknar med att assyrierna bara hade hälften så många stridsvagnar som den syriska koalitionen men dubbelt så många ryttare. Assyrierna lyckades erövra fästningen, men ingen av de viktiga syriska allierade underkuvades.

Slaget vid Karkar
Del av Assyriska erövringen av Aram

Kurkh stelen där Salmanassar III berättar om slaget vid Karkar.
Ägde rum 854 eller 853 f.Kr.
Plats Nära Karkar i norra Syrien
Resultat Sannolikt oavgjort
Stridande
Assyriska imperiet Kungadömet Hama
Kungadömet Israel
Kungadömet Aram-Damascus
Kungadömet Ammon
Qedaritiska konfederationen av arabiska stammar
Arwad
Kungadömet Quwê-Kilikien
Kungadömet Irqanata
Kungadömet Siyannu
Stadsstaten Usannata
Stadstaten Masura eller egyptiska imperiet (debatterat)
Befälhavare och ledare
Salmanassar III Kung Hadadezer av Aram-Damaskus
Kung Achav av Israel
Kung Irhuleni av Ḥama
Kung Gindibu av Qedarkonfederationen
Kung Ba'asa av Ammon
Kung Kate av Quwê-Kilikien
Kung Matinu Baal av Arwad]]
Kung Adunu Baal av Siyannu
Styrka
20,000 soldater
12,000 ryttare
1,200 stridsvagnar
53,000-63,000 soldater
4,000 stridsvagnar
2,000 ryttare
1,000 kamelryttare
Förluster
Okänt Okänt

Det var första gången som Israel och Juda blev direkt involverade i konflikt med Assyrien, men varken Damaskus, Samaria eller Jerusalem erövrades. Det tycks också vara det första mötet på slagfältet mellan assyriska och egyptiska soldater. Slaget skedde efter plundringen av Karkar vid Orontesfloden[3].

Den kananitiska alliansen redigera

Kurkh stelen listas deltagarna i alliansen som stred mot Salmanassar III som följande[4]:

Slaget redigera

Salmanassars skrifter påstår att hans soldater dräpte 14,000 fiender under slaget, att det var en stor seger för Assyrien och att de tog flera stridsvagnar och hästar som krigsbyte. Texten går sedan in i detalj på hur hans armé krossade fiendealliansen. Dock är de kungliga assyriska skrifterna från perioden notoriskt opålitliga. De erkänner aldrig ett nederlag och tar ibland tidigare slag och tillskriver dem till Salmanassar. Om Salmanassar vann i slaget vid Karkar resulterade det i alla fall inte i vidare assyriska erövringar i området och de assyriska källorna berättar om flera kampanjer i området efter slaget. Vid sex av dem var kung Hadadezer med och stred mot Salmanassar och vid två tillfällen deltog även Irhuleni. Ingen av kungarna i alliansen verkar ha förlorat sina liv eller sin krona under slaget och Hadadezer fortsatte vara kung fram tills 841 f.Kr. Achav av Israel blev den mest kortlivade då han stupade i ett orelaterat slag strax efter slaget vid Karkar.

Litteratur redigera

Referenser redigera

  1. ^ Israel i Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, del 12, spalt 1003.
  2. ^ Den judiska kalenderns nyår infaller under den gregorianska kalenderns höst.
  3. ^ "Qarqar and Current Events", Lofquist, L
  4. ^ Bunnens, Guy; Hawkins, J.D.; Leirens, I. (2006). Tell Ahmar II. A New Luwian Stele and the Cult of the Storm-God at Til Barsib-Masuwari. Leuven,Belgium: Peeters. sid. 90.
  5. ^ Edward Lipiński (2006). On the Skirts of Canaan in the Iron Age: Historical and Topographical Researches. Peeters Publishers. sid. 132.