Skolans kompensatoriska uppdrag

svenska skolväsendets skyldighet

Skolans kompensatoriska uppdrag gäller det svenska skolväsendets skyldighet att se till att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven.[1] Skyldigheten gäller oavsett elevens utgångsläge, till exempel socioekonomisk bakgrund eller funktionsvariationer.[1][a] Enligt skolverket ska skolan "sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig sin utbildning."[2]

Historik redigera

Vad som menas med likvärdig utbildning har ändrats genom tiden:[3]:55

  • enkel jämlikhet (alla skall ha lika mycket av det goda)
  • jämlikhet genom lika möjligheter
  • jämlikhet genom kompensatoriska insatser

Under 1900-talet ersattes jämlikhet med likvärdighet, vilket handlar om lika värde inför fortsatt utbildning och arbetsmarknad.[3]:55

I 1 kap. 4 § 2 stycket Skollagen (2010:800) står att "I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen."

Claes Nilholm, professor i pedagogik, skrev 2018 att utvecklingen gällande det kompensatoriska uppdraget var mycket negativ och att man för en stor del av eleverna inte lyckas med uppdraget.[4]

I ett examensarbete 2018 för specialpedagogprogrammet uttryckte flera av de intervjuade en osäkerhet kring vad begreppet "det kompensatoriska uppdraget" innebär.[5]:31

Forskare har ifrågasatt hur mycket man kan åstadkomma med kompensatoriska åtgärder, och att det är svårt att kompensera för familjebakgrund.[6] Stockholms kommun har satsat pengar på det kompensatoriska uppdraget, men inte fått märkvärd förbättring.[6]

Fotnoter redigera

Anmärkningar redigera

  1. ^ David Ryffé sade 2019 att "Med det kompensatoriska uppdraget menas skolväsendets skyldighet att med olika medel säkerställa att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven oavsett utgångsposition, exempelvis socioekonomisk bakgrund och funktionsvariationer."[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Susanne Sawander. ”Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag”. Arkiverad från originalet den 6 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200606202155/https://www.skolporten.se/forskning/intervju/skolans-omojliga-kompensatoriska-uppdrag/. Läst 6 juni 2020. , skolporten.se, 5 november 2019.
  2. ^ ”Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200610223909/https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/nyanlanda-barn-och-elevers-utbildning/organisera-mottagande-och-utbildning-av-nyanlanda-elever-i-grundskolan. Läst 10 juni 2020.  skolverket.se, 22 april 2020.
  3. ^ [a b] Gunnar Hyltegren. ”Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan”. Arkiverad från originalet den 16 november 2019. https://web.archive.org/web/20191116235610/https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37062. Läst 7 juni 2020.  Göteborgs universitet, 2014.
  4. ^ ”Sju uppdrag för skolan”. Arkiverad från originalet den 24 september 2019. https://web.archive.org/web/20190924142342/https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/sju-uppdrag-for-skolan. Läst 16 juni 2020.  claes-nilholms-blogg, Uppsala universitet, 12 november 2018.
  5. ^ ”Är det kompensatoriska uppdraget en utopi? - Olika skolprofessioners uppfattningar kring uppdraget”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200607162120/https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1289002/FULLTEXT01.pdf. Läst 10 juni 2020.  diva-portal.org, 2018.
  6. ^ [a b] Josefin Lingström. ”Forskare ifrågasätter kompensatoriska uppdraget”. Arkiverad från originalet den 1 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200301223932/https://www.altinget.se/artikel/forskare-ifraagasatter-kompensatoriska-uppdraget. Läst 6 juni 2020. , altinget.se, 11 maj 2018.