Öppna huvudmenyn

Familjär amyloidos med polyneuropati

(Omdirigerad från Skellefteåsjukan)

Familjär amyloidos med polyneuropati (FAP) är en autosomalt dominant ärftlig och dödlig genetisk sjukdom vars förlopp yttrar sig i domningar, värk och förlamning, samt störningar i mage, tarmar och hjärta.

Familjär amyloidos med polyneuropati (FAP)
Klassifikation och externa resurser
OMIM105210
eMedicinearticle/335301 

Sjukdomen beskrevs första gången i den medicinska litteraturen av den tyske neuropatologen Friedrich Wohlwill 1942. I början av 1950-talet publicerade även den portugisiske neurologen Corino Andrade en artikel om sjukdomen[1]. Därför kallas sjukdomen också internationellt för Corino Andrades sjukdom[2] eller Wohlwill–Andrades syndrom,[3] medan den i Sverige ibland kallas för Skelleftesjukan.[4]

Innehåll

OrsakRedigera

En skada (mutation) i arvsanlaget som styr leverns bildning av proteinet transthyretin gör att en onormal proteinstruktur bildas. Transthyretin aggregerar och bildar betaflak. Dessa växer och bildar protofilament som interagerar med varandra och skapar en fibrill. Fibrillerna lagras i kroppen som amyloid (stor ansamling av fibriller). Dessa kan bildas i kroppens olika vävnader (bland annat perifera nerver, autonoma nerver, hjärtmuskeln, ögats glaskropp och njurarna), varvid muskler och nerver förstörs. I princip kan inlagringen ske i alla organsystem utom i centrala nervsystemet.[5][6]

Sjukdomen är dominant ärftlig vilket innebär att om den ena föräldern har sjukdomen är risken 50 procent för barnen (söner som döttrar) att ärva sjukdomen. Av alla som har mutationen utvecklar bara 10 procent sjukdomen. Varför det är så är ännu okänt. De ytterligare faktorer som gör att sjukdomen utvecklas är sannolikt inte ärftliga; det finns enäggstvillingar där bara den ena har utvecklat sjukdomen.[6]

FörloppRedigera

Tidiga symptom på sjukdomen varierar, men den börjar ofta med domningar i händer och fötter (polyneuropati) samt svår värk. Symptomen övergår successivt till förlamning. De första symptomen brukar visa sig i fyrtio- till sextioårsåldern. Alla som drabbas av FAP får störningar på mage och tarmar. Det finns en risk för patienter med FAP att drabbas av livshotande arytmier och en hypertrofi (förstoring/förtjockning) av hjärtmuskeln. Det är vanligt att patienterna har diarré, kräkningar och illamående.[5]

BehandlingRedigera

Den enda verksamma behandlingen mot FAP är levertransplantation, som innebär en inbromsning av sjukdomsförloppet. Forskning pågår inom detta då det finns misstankar om att sjukdomsförloppet faktiskt inte bromsas upp utan att det fortsätter. Enligt en studie på Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus[7] har det avregistrerade antiinflammatoriska läkemedlet Diflunisal visat sig bromsa sjukdomsförloppet.

UtbredningRedigera

Sjukdomen förekommer på många platser i världen, bland annat i Japan, Brasilien och norra Portugal.[8]

Sjukdomen diagnostiserades i Sverige på 1960-talet.[5] De flesta fall i Sverige har hittats i Norr- och Västerbotten, särskilt i trakterna kring Skellefteå och Piteå. I hela landet förekommer 1–2 fall per 100 000 invånare, medan siffran för Norr- och Västerbotten är 35 per 100 000 invånare.[6]

ReferenserRedigera

  1. ^ Andrade, C., A peculiar form of peripheral neuropathy; familiar atypical generalized amyloidosis with special involvement of the peripheral nerves. Brain, 1952. 75(3): p. 408-27.
  2. ^ Type I familial amyloidotic polyneuropathy. Corino Andrade's disease. M. Munar-Qués in Medicina Clinica (1990)
  3. ^ Familial amyloid polyneuropathy, type Wohlwill-Corino Andrade. H W Delank, G Koch, G Könn, H P Missmahl, K Suwelack in Arztliche Forschung (1965)
  4. ^ Socialstyrelsens webbsidor om ovanliga sjukdomar
  5. ^ [a b c] http://archive.is/2013.04.18-141544/http://info.adm.umu.se/nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=256 Pressmeddelande från Umeå Universitet 1999
  6. ^ [a b c] [1] Socialstyrelsen - Ovanliga diagnoser
  7. ^ SVT.se 2013-12-27
  8. ^ Malin Olsson (2010) Familial Amyloidosis with Polyneuropathy Studies of genetic factors modifying the phenotype of the disease . Department of Public Health and Clinical Medicine, Medicine/ Department of Medical Biosciences, Medical and Clinical Genetics. University of Umeå, Umeå 2010.

Externa länkarRedigera