Skalmeja är ett blåsinstrument med dubbelt rörblad[1] och konisk borrning som förekommer i nästan alla delar av världen. Den har ett gällt ljud, som kan jämföras med spelpipan på en säckpipa[2].

Skalmeja

En sopran- och en sopraninoskalmeja.

Ljudet av en skalmeja.

För orten i Västergötland, se Skallmeja.

Historik redigera

Ordet skalmeja kommer från medellågtyska schalmeide. Det kom i sin tur från fornfranskans chalemie, vilket ytterst stammar från grekiskans kalamos ('rörpipa', 'halm', 'rör').[1] Ordet förekommer i svensk skrift första gången 1538, i stavningen skalmeya.[2]

Skalmejan var mycket populär under medeltiden och renässansen, och den används idag främst inom folkmusiken. Den närmaste släktingen bland våra moderna instrument är oboen, medan en äldre släkting var pommern[1]. Till skillnad från denna har skalmejan ett längre klockstycke som förstärker klangen.[1]

Andra betydelser redigera

Skalmeja kan även ha en vidare betydelse, om instrument med dubbla rörblad generellt ("oboeinstrument"). Någon gång kan även alla rörbladsinstrument inräknas i begreppet.[1]

Skalmeja är också en orgelstämma av typen tungstämma,[2] även kallad lingual- eller rörstämma. Det tyska ordet Schalmei används också om den 1905 uppfunna Martinstrumpeten, som ursprungligen användes som biltuta men som sedan 1920-talet även används i gatuorkestrar.

Bildgalleri redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] skalmeja i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 13 juni 2016.
  2. ^ [a b c] "skalmeja". saob.se. Läst 13 juni 2016.