Självmedicinering är en term som inom sjukvården används för att beskriva användandet av läkemedel utan att konsultera en läkare, eller att en person sköter sin läkemedelsbehandling eller delar av sin läkemedelsbehandling själv. Termen kan även användas för att beskriva en persons användande av droger (inklusive alkohol) för att behandla upplevda, men ofta odiagnosticerade psykiska besvär, som stress och ångest[1], inklusive psykiska sjukdomar och psykiska trauma.[2][3][4]

Inom sjukvård redigera

Självmedicinering kan innebära att personen mer självständigt kan behandla enklare åkommor.[5]

Självmedicinering och droger redigera

Vid depression eller andra psykiska påfrestningar finns risken att en person kan ta till droger som en form av självmedicinering, eftersom drogen erbjuder tillfällig lättnad och lindring från det plågsamma psykologiska tillståndet. Droger har olika effekt, och enligt "självmedicineringshypotesen" ("The self-medication hypothesis", SMH) är individens val av en viss drog varken tillfällig eller slumpmässig, utan istället ett resultat av individens psykologiska tillstånd. Detta sker genom att individerna väljer den drog som bäst stämmer överens med deras typ av psykiatriska tillstånd, den drog som tänks hjälpa dem att uppnå känslomässig stabilitet.[6][7]

"Självmedicineringshypotesen" (SMH) har sitt ursprung i skrifter av Edward Khantzian, Mack and Schatzberg,[8] David F. Duncan,[9]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”Distressed doctors pushed to the limit” (på engelska). ABC. 10 november 2010. http://www.abc.net.au/7.30/content/2010/s3035410.htm. 
  2. ^ Benegal, Vivek (12 oktober 2010). ”Addicted to alcohol? Here's why” (på engelska). India today. Living Media India Limited. http://indiatoday.intoday.in/story/addicted-to-alcohol-heres-why/1/116093.html. 
  3. ^ Altman, Howard (10 oktober 2010). ”Military suicide rates surge” (på engelska). tbo.com. Times Publishing Inc. Arkiverad från originalet den 12 december 2010. https://web.archive.org/web/20101212020555/http://www2.tbo.com/content/2010/oct/10/na-military-suicide-rates-surge/. 
  4. ^ ”Alkoholism tycks orsaka depression - och inte tvärtom”. Dagens Medicin. 3 mars 2009. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2009/03/03/alkoholism-tycks-orsaka-depression---och-inte-tvartom/. 
  5. ^ ”Benefits and Risks of Self Medication” (på engelska). researchgate.net. 2001. https://www.researchgate.net/publication/11620093_Benefits_and_Risks_of_Self_Medication. Läst 13 februari 2017. 
  6. ^ Khantzian, E.J. (1997). The self-medication hypothesis of drug use disorders: A reconsideration and recent applications. Harvard Review of Psychiatry, 4, 231-244.
  7. ^ Khantzian, E.J. (2003). The self-medication hypothesis revisited: The dually diagnosed patient. Primary Psychiatry, 10, 47-48, 53-54.
  8. ^ Khantzian, E.J., Mack, J.F., & Schatzberg, A.F. (1974). Heroin use as an attempt to cope: Clinical observations. American Journal of Psychiatry, 131, 160-164.
  9. ^ Duncan, D.F. (1974a). Reinforcement of drug abuse: Implications for prevention. Clinical Toxicology Bulletin, 4, 69-75.

Externa länkar redigera