Signe Jacobsson
Signe Jacobsson, född 3 augusti 1871, död 27 augusti 1961 i Stockholm, var en svensk kvinnosakskvinna och politiker.[6][7][8] Hon var under ett tiotal år ordförande i Östhammars lokalavdelning av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samt under 1910-talets slut föreningens sekreterare. Hon var med och grundade Svenska Kvinnors Medborgarförbund, och drev under början av 1930-talet en arbetsförmedling i Birkagården.
| Signe Jacobsson | |
 | |
| Född | 3 augusti 1871[1] |
|---|---|
| Död | 27 augusti 1961[1] (90 år) Stockholm[1] |
| Medborgare i | Sverige[2][3] |
| Sysselsättning | Gymnastikdirektör[3], politiker[4], bankkassör[3], rösträttsaktivist[3] |
| Befattning | |
| Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Östhammar (1909–1921)[5] Ledamot, Östhammars stad (1913–)[4] | |
| Föräldrar | Ernst Jacobsson |
| Släktingar | Gunnar Jacobsson (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
Jacobsson var dotter till arkitekten Ernst Jacobsson och syster till industrimannen Gunnar Jacobsson.[9] Redan under sitt första levnadsår fick hon kolera, och hon återställdes aldrig helt. I kretsen kring sin fader lärde hon känna många av samtidens konstnärer och poeter, och genom Ellen Key fick hon upp intresset och engagemanget för rösträttsfrågan. Mellan 1909 och 1921 var hon ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) i Östhammar. Hon var även, under de sista åren kring rösträttens genomförande, sekreterare i LKPR.[9] 1913 blev hon invald i fullmäktige i Östhammars stad för Frisinnade landsföreningen.[8]
När rösträtten hade genomförts började hon att engagera sig i kretsen kring Natanael Beskow.[6] Hon fortsatte även att engagera sig för rösträtt internationellt, där hon var sekreterare i Svenska kommittén för internationellt rösträttsarbete, som bland annat representerade Sverige vid kvinnokongresser internationellt.[10] Efter en längre studieresa i England 1920 tog hon även initiativ till en neutral kvinnoorganisation, det som blev Svenska Kvinnors Medborgarförbund, i vilken hon även var sekreterare.[9][11]
Under 1920- och 1930-talet grundade och drev hon en arbetsförmedling i Birkagården, som framförallt var inriktad på att förmedla arbeten åt kvinnor.[6][12]
Under 1930-talets början, då flyktingar började anlända till Sverige från den europeiska kontinenten, engagerade sig Jacobsson för deras sak.[6]
ReferenserRedigera
- ^ [a b c] läs online, www.svd.se.[källa från Wikidata]
- ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, 1909, läs online, läst: 22 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, books.google.se.[källa från Wikidata]
- ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Braun, Robert (5 september 1961). ”Signe Jacobsson in memoriam”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1961-09-05/19. Läst 9 februari 2022.
- ^ ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet: s. 2. 29 augusti 1961. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1961-08-29/2. Läst 9 februari 2022.
- ^ [a b] Oldfield, Sybil (2003) (på engelska). International Woman Suffrage: October 1916-September 1918. Taylor & Francis. ISBN 978-0-415-25739-8. https://books.google.se/books?id=xZo7icfIhysC&pg=PA74&lpg=PA74&dq=%22Ottilia+Marin%22&source=bl&ots=Sw0P9PfwCJ&sig=ACfU3U3TK4o7t2Npv71dTANuKVY_QlcTkg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwias4CxjPb1AhXF-ioKHfOEB3E4ChDoAXoECA4QAw#v=onepage&q=%22Ottilia%20Marin%22&f=false. Läst 10 februari 2022
- ^ [a b c] Holmgren, Ann Margret (1 augusti 1921). ”Signe Jacobsson 50 år”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1921-08-01/10. Läst 9 februari 2022.
- ^ ”Kvinnokongressen i Paris”. Svenska Dagbladet. 17 april 1926. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1926-04-17/14. Läst 9 februari 2022.
- ^ ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. 4 augusti 1021. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1921-08-04/7. Läst 9 februari 2022.
- ^ Cualquiera (24 november 1935). ”Duktiga flickor får alltid plats”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1935-11-24/36. Läst 9 februari 2022.