Shiitake

mörk och stark svamp som används i japanska köket

Shiitake eller ekmussling[1] (Lentinula edodes) är mörka svampar med stark smak[2] som används flitigt i det japanska köket[3]. Den är den näst mest odlade svampen i världen. Det är inte samma svamp som svenska goliatmusseronen, som i Japan är känd som matsutake.

Shiitake
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljMarasmiaceae
SläkteLentinula
ArtShiitake
L. edodes
Vetenskapligt namn
§ Lentinula edodes
Auktor(Berk.) Pegler 1975
Synonymer
#Olika namn

Den mykologiska karaktären hos shiitake:


hymenium:
skivor


hatt:
välvd


skivtyp:
fria


ätlighet:
delikat




fot:
bar


sporavtryck:
vit


ekologi:
saprofyt

Olika namn redigera

Shiitake har vid olika tillfällen getts olika latinska artnamn. Dessa är, utöver Lentinula edodes:

  • Agaricus edodes Berk. 1878[4]
  • Collybia shiitake J. Schröt. 1886[5]
  • Armillaria edodes (Berk.) Sacc. 1887[6]
  • Lepiota shiitake (J. Schröt.) Nobuj. Tanaka 1889[7]
  • Lentinus tonkinensis Pat. 1890[8]
  • Mastoleucomyces edodes (Berk.) Kuntze 1891[9]
  • Cortinellus shiitake (J. Schröt.) Henn. 1899[10]
  • Tricholoma shiitake (J. Schröt.) Lloyd 1918[11]
  • Lentinus mellianus Lohwag 1918[12]
  • Lentinus shiitake (J. Schröt.) Singer 1936[13]
  • Lentinus edodes (Berk.) Singer 1941[14]

Källor redigera

  1. ^ ”Lämpliga matsvampar”. Livsmedelsverket. 25 augusti 2016. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161031035428/http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/svamp/lampliga-matsvampar/. Läst 23 oktober 2016. 
  2. ^ Svenska svampodlarföreningen om Shiitake Arkiverad 20 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525124031/http://www.fruktogront.se/modules/produkter/produkt.php?pageId=244. Läst 13 september 2009. 
  4. ^ Berk. (1878) , In: J. Linn. Soc., Bot. 16:50
  5. ^ J. Schröt. (1886) , In: Gartenflora 35:105
  6. ^ P.A. Saccardo (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:79
  7. ^ Nobuj. Tanaka (1889) , In: Bot. Mag., Tokyo 3:159
  8. ^ Pat. (1890) , In: J. Bot., Paris 4:14
  9. ^ Kuntze (1891) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 2:861
  10. ^ Henn. (1899) , In: Notizblatt des Königl. bot. Gartens u. Museum zu Berlin 2:385
  11. ^ Lloyd (1918) , In: Mycol. Writ. 5 (Letter 67):11
  12. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  13. ^ Singer (1936) , In: Annls mycol. 34(4/5):332
  14. ^ Singer (1941) , In: Mycologia 33(4):451

Externa länkar redigera