Serbiska fälttåget (1914)
Österrike-Ungerns invasion av Serbien är samlingsnamnet för de strider på första världskrigets balkanfront som utkämpades mellan Österrike-Ungern och Serbien under hösten och vintern 1914.
| Österrike-Ungerns invasion av Serbien | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av första världskriget | |||||||
 Österrikiska trupper korsar gränsfloden Sava under kraftig beskjutning. Samtida vykort. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Serbien.svg){kind=small} Montenegro
|
 Österrike-Ungern
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Radomir Putnik Živojin Mišić Stepa Stepanović Janko Vukotić
|
Oskar Potiorek Eduard von Böhm-Ermolli Liborius von Frank
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 420 000 man 50 000 man
|
460 000 man | ||||||
| Förluster | |||||||
| 160 000 döda, sårade och tillfångatagna | 270 000 döda, sårade och tillfångatagna | ||||||
Förlopp redigera
Den österrikiska invasionen inleddes den 12 augusti 1914 då de österrikiska 5. och 6. arméerna om sammanlagt 280 000 man trängde in i Serbien från södra Bosnien. Under hårda strider i svårframkomlig bergsterräng lyckades österrikarna bara avancera ett fåtal kilometer, innan de hejdades av den sämre utrustade men mer krigsvana serbiska armén. Uppmuntrade av framgången gick serberna till motanfall och drev bort fienden från serbisk mark. Serberna förföljde sedan österrikarna över gränsfloden Sava och gjorde den 6 november en framstöt mot Sarajevo på den bosniska sidan. Anfallet slogs dock tillbaka ganska snabbt av österrikarna, vilka därefter genast påbörjade en andra invasion av Serbien. Huvudstaden Belgrad föll den 2 december, men förstärkta med ammunitionstransporter från Frankrike lyckades serberna åter gå till motoffensiv, och efter två veckors strider hade österrikarna pressats tillbaka till sina ursprungspositioner.[1]
Resultat redigera
Striderna i Serbien 1914 kostade Österrike-Ungern över 270 000 man i döda, sårade och tillfångatagna medan de serbiska förlusterna var knappt hälften så stora. Nederlaget mot en småstat på Balkan var dessutom en svår prestigeförlust för ett land som betraktades som en av Europas främsta stormakter. Motgångarna fick Österrike att vädja till sin allierade Tyskland om hjälp och året därpå genomförde tysk-österrikiska trupper tillsammans en ny invasion av Serbien.[1][2]
Referenser redigera
Noter redigera
Tryckta källor redigera
- Lyon, James B. (2015) (på engelska). Serbia and the Balkan Front, 1914: The Outbreak of the Great War. London: Bloomsbury. ISBN 9781472580054.
- Smedberg, Marco (2015). Första världskriget. Lund: Historiska Media. ISBN 978-91-86297-00-8