Sekel Elve Torsten Nordenstrand, född 4 mars 1900 i Högsjö församling, Västernorrlands län[1], död 6 juni 1955 i Brännkyrka församling, Stockholms län, var en svensk författare.

Sekel Nordenstrand
FöddSekel Elve Torsten Nordenstrand
4 mars 1900
Högsjö församling, Västernorrlands län
Död6 juni 1955 (55 år)
Brännkyrka församling, Stockholms län
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam19341955
GenrerProsa, lyrik, dramatik

Biografi redigera

Sekel Nordenstrand föddes 1900 i Västerbotten som son till sågverksarbetaren Anders Nordenstrand (1858[2]–1907[3]) och hans hustru Lydia Augusta Stålhand (1864[4]–1946). Familjen flyttade ofta till de sågverk längs norrlandskusten som behövde arbetare, och stannade sällan längre än ett år på en och samma plats. Vid faderns död 1907 bodde familjen i sågverkssamhället Seskarö, och som 12-åring började Nordenstrand arbeta vid sågverket Sandvik där.[5] Han och syskonen måste hjälpa till med att försörja familjen. År 1917 deltog Nordenstrand i Seskarö-upproret, och dömdes därför till böter.[6] I den postumt utgivna självbiografin Liksveperskans son skildrar Nordenstrand sin uppväxt.

Som ett led i sitt författarskap gjorde Nordenstrand uppteckningar och intervjuer med människor i Bergslagen. Materialet förvaras på Lindesbergs bibliotek.[7]

Tornedalsteatern satte 2021 upp en pjäs baserad på Nordenstrands liv, Sekel författaren.[8]

Sekel Nordenstrand var gift med Anna Margareta Alva Ulrika Lindblom (född 5 december 1911, död 17 augusti 1992). Vid sin död bodde Nordenstrand med sin familj i Stureby i Stockholm.

Bibliografi redigera

Författarskap redigera

  • Vi (Stockholm: Schildt, 1934)[9]
  • Fasad (Stockholm: Schildt, 1937)[10]
  • Svart granit: skådespel i en akt, 3 scener (Stockholm: Frihets förlag, 1943)[11]
  • Jordisk tro (Stockholm: LT, 1948)[12]
  • Järnhunger: roman (Stockholm: LT, 1950)[13]
  • Jordens bröd (Stockholm: LT, 1955)[14]

Postumt redigera

I Nordenstrands efterlämnade handlingar[15] påträffades flera utkast till dikter och romaner. Några av dessa har publicerats postumt.

  • ”’Ön i norr’ och ’Första arbetsdagen’: två fragment ur Seskarömanuskriptet”, i Spåret lockar vid källan: Norrbottens prosa, red. Åke Leif-Lundgren och Bert Linné (Luleå: Kantele, 1997), s. 77–81[16]
  • Liksveperskans son och andra berättelser: noveller, red. Björn Engström och Peo Rask (Luleå: Black Island Books, 2014)[17]

Priser och utmärkelser redigera

Referenser redigera

  1. ^ [Högsjö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker., SE/HLA/1010085/C/6 (1895-1902), bildid: 00198973_00098, sida 95 ”Högsjö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010085/C/6 (1895-1902)”]. Riksarkivet. Högsjö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker., SE/HLA/1010085/C/6 (1895-1902), bildid: 00198973_00098, sida 95. Läst 24 februari 2021. 
  2. ^ ”Arnäs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010007/C/4 (1836-1861), s. 196”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032644_00196. Läst 24 februari 2021. 
  3. ^ ”Nedertorneå kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010133/F/5 (1907-1943), s. 305”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00202413_00007. Läst 24 februari 2021. 
  4. ^ ”Säbrå kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010197/C/3 (1818-1864), s.286”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033630_00286. Läst 24 februari 2021. 
  5. ^ Owe Norberg (2017). Owe Norberg och Lennart Thunvall. red. ”Inledande översikt av våren 2017”. 1917 - hungerns år (Albert Viksten Sällskapet) Årsbok 2017: sid. 6. ISSN 0280-6878. 
  6. ^ Klockare, Sigurd (1967). Svenska revolutionen 1917-1918 (1981). Piteå: Skrivarförlaget, Norrbottens bildningsförbund. sid. 86-116 
  7. ^ [https://www.lindesberg.se/download/18.7b7f98dc165009795e3aa/1603801849647/Best%C3%A5ndsregister%20-%20kulturhistoriska%20arkivet.pdf ”Lindesbergs kulturhistoriska bibliotek: Nordenstrands samling, Sekel (Uppteckningar av andra personers minnen från olika platser i Bergslagen)”]. https://www.lindesberg.se/download/18.7b7f98dc165009795e3aa/1603801849647/Best%C3%A5ndsregister%20-%20kulturhistoriska%20arkivet.pdf. Läst 23 februari 2021. 
  8. ^ ”Sekel författaren”, Tornedalsteatern. Läst 25 augusti 2023.
  9. ^ Nordenstrand, Sekel (1934). Vi.. Schildt. Läst 23 februari 2021 
  10. ^ Nordenstrand, Sekel (1937). Fasas. Stockholm: Schildt. Läst 23 februari 2021 
  11. ^ Nordenstrand, Sekel (1943). Svart granit : Skådespel i en akt, 3 scener / av Sekel Nordenstrand.. Stockholm: Frihetens förl. Läst 23 februari 2021 
  12. ^ Nordenstrand, Sekel (1948). Jordisk tro. Stockholm: LT. Läst 23 februari 2021 
  13. ^ Nordenstrand, Sekel (1950). Järnhunger. Stockholm: LT. Läst 23 februari 2021 
  14. ^ Nordenstrand, Sekel (1955). Jordens bröd. Stockholm: LT. Läst 23 februari 2021 
  15. ^ I familjens ägo.
  16. ^ Leif-Lundgren, Åke; Bert Linné (1997). Spåret lockar vid källan. sid. 77-81. ISBN 91-630-5517-1. Läst 22 februari 2021 
  17. ^ Nordenstrand, Sekel (2014). förord och urval: Björn Engström & Peo Rask.. ISBN 9789186115654. Läst 22 februari 2021 

Externa länkar redigera