Miombofrankolin[2] (Scleroptila shelleyi) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]
| Miombofrankolin Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj | Fasanfåglar Phasianidae |
| Släkte | Scleroptila |
| Art | Miombofrankolin S. shelleyi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Scleroptila shelleyi | |
| Auktor | Ogilvie-Grant, 1891 |
| Synonymer | |
| |
Utseende och läte redigera
Miombofrankolinen är en medelstor, vackert tecknad frankolin som i flykten uppvisar tydliga roströda fläckar på vingarna. Kombinationen av ett komplext ansiktsmönster och kraftigt svartvitbandad buk är diagnostiskt. Jämfört med närbesläktade zambiafrankolinen, tidigare behandlad som underart, är den mycket renare och tydligare tecknad. Lätet är ett rytmiskt stigande och fallande "chil-it, chil-chow" som upprepas.
Utbredning och systematik redigera
Miombofrankolinen förekommer från södra Uganda och sydvästra Kenya till nordöstra Sydafrika.[4] Den behandlas antingen som monotypisk,[4] det vill säga att den inte delas in i några underarter eller delas in i tre arter med följande utbredning:[3]
- Scleroptila shelleyi uluensis – centrala och södra Kenya samt norra Tanzania
- Scleroptila shelleyi macarthuri — Chyulu Hills i sydöstra Kenya
- Scleroptila shelleyi uluensis — södra Uganda och centrala Tanzania till norra Sydafrika och västra Moçambique
Tidigare inkluderades zambiafrankolinen (S. whytei) i arten, men urskildes 2016 som egen art av BirdLife International, 2022 av tongivande eBird/Clements och 2023 av International Ornithological Congress.[4][3]
Släktestillhörighet redigera
Tidigare placerades den i släktet Francolinus, men flera genetiska studier visar att Francolinus är starkt parafyletiskt, där vissa av arterna står närmare helt andra släkten i familjen.[5][6][7][8][9]
Levnadssätt redigera
Miombofrankolinen hittas på marken i områden med tätt gräs, från rena gräsmarker till frodigt skogslandskap. Den ses mestadels på låg till medelhög höjd, men kan ibland också påträffas i höglänta gräsmarker. Fågeln är generellt fåtalig, skygg och tillbakadragen.
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Namn redigera
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar George Ernest Shelley (1840-1910), kapten i brittiska armén men också geolog, ornitolog och samlare verksam i Sydafrika, Egypten, Sudan, Australien och Burma.[10] Fram tills nyligen kallades den även shelleygfrankolin på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]
Noter redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2014 Scleroptila shelleyi Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
- ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
- ^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
- ^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
- ^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
- ^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör miombofrankolin.
Wikispecies har information om Scleroptila shelleyi.- Läten på xeno-canto.org
