San Filippo Neri in Borgo
San Filippo Neri in Borgo var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige Filippo Neri. Den var belägen i Palazzo dei Convertendi i Rione Borgo.
| San Filippo Neri in Borgo | |
| Kyrka | |
 San Filippo Neri in Borgo var inhyst i Palazzo dei Convertendi. Den vänstra porten i den rusticerade sektionen ledde in till kyrkan.
| |
| Land |  Italien
|
|---|---|
| Ort | Rom |
| Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
| Stift | Roms stift |
| Plats | Piazza di Scossacavalli, dagens Via della Conciliazione |
| Invigd | 1600-talet |
| Dekonsekrerad/ Riven |
|
| - Riven | 1938 |
 Övriga avbildade byggnader (urval): 1248) San Giacomo a Scossacavalli, 1249) Oratorio di San Giacomo a Scossacavalli, 1309) Santa Maria della Purità och 1310) Palazzo Giraud. San Filippo Neri in Borgo (nummer 1250 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748.
Övriga avbildade byggnader (urval): 1248) San Giacomo a Scossacavalli, 1249) Oratorio di San Giacomo a Scossacavalli, 1309) Santa Maria della Purità och 1310) Palazzo Giraud. | |
Kyrkans historia redigera
Kyrkan uppfördes i Palazzo dei Convertendi under 1600-talet. Detta privatpalats byggdes i slutet av 1400-talet för protonotarien Alessandro Caprini. Palatset ritades av Donato Bramante och fullbordades efter dennes död av Rafael. År 1685 donerades Palazzo Caprini till Kyrkan, varvid det byggdes om för personer som hade konverterat till katolicismen, därav namnet Palazzo dei Convertendi. Kyrkan San Filippo Neri inreddes i en av palatsets entréhallar och hade ett altare.[1]
Åren 1936–1950 anlades Via della Conciliazione och en fullständig omstrukturering av Rione Borgo genomfördes. Samtliga byggnader mellan Borgo Vecchio och Borgo Nuovo nedrevs. År 1938 revs Palazzo dei Convertendi och därmed även kyrkan San Filippo Neri in Borgo.[1]
Enligt den italienske historikern och arkeologen Mariano Armellini var kyrkan ”bellissimo”, det vill säga ”mycket vacker”.[2]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Lombardi 1998, s. 352.
- ^ Armellini 1891, s. 778.
Tryckta källor redigera
- Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 778. OCLC 9269651
- Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1293. OCLC 2997278
- Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. sid. 352. ISBN 88-7621-069-5