Öppna huvudmenyn

Samuel Alopaeus, född 13 oktober 1721 i Sankt Petersburg, död 14 oktober 1793 i Sordavala, var en finländsk präst.

Alopaeus, som var son till kyrkoherde Johan Alopaeus och Anna Maria Maidelin, blev elev vid Sankt Petersburgs akademiska gymnasium 1741, student i Kiel 1742 och prästvigdes i Narva 1751. Han var språkmästare vid Viborgs katedralskola 1745–1747, blev nådårspredikant i Sankt Petersburgs finska församling 1751, kyrkoherde där 1752 och kyrkoherde i Sordavala 1755. Han blev medlem av Viborgs domkapitel 1765 och länsprost 1770. Han bedrev även studier i mineralogi och annan naturvetenskap.[1] Han upptäckte på 1760-talet den berömda dolomitmarmorn från Ruskeala i Viborgs län, vilken senare fick betydande användning för byggnadsändamål i Sankt Petersburg.[2]

ReferenserRedigera

  1. ^ Helsingin yliopisto, Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: Samuel Alopaeus
  2. ^ stenindustri i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0