För floden, se Sakarya. För prästen, Johannes döparens far, se Sakarias.

Sakarja ("Herren minns") är en profet som fått en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamentet uppkallad efter sig. Sakarja är en av de så kallade mindre profeterna och samtida med profeten Haggai.

Han uppträdde i Jerusalem omkring 520 f.Kr. och uppmanade sina landsmän att återuppbygga stadens tempel. Han betonade att det som har värde för Herren är rättfärdighet och barmhärtighet. Huvudinnehållet i hans profetior är framställt i form av åtta syner. Återstoden av Sakarjas bok, som torde tillhöra en senare tid, förutsäger världsmaktens störtande, de förskingrade israeliternas återkomst och upprättandet av Guds rike.

Källor

redigera

Externa länkar

redigera