Öppna huvudmenyn
Försättsblad till Anne Charlotte Lefflers Sanningens vägar, ett exempel på sagospel.

Sagospel är en ett drama vars handling bygger på ett sagomotiv.[1]

Genren växte fram genom Romantikens svärmeri för folkdikten och ledde till försök, bland annat av dramatikern Ludwig Tieck, att införa sagogestalter på scenen. Hans exempel följdes av Adam Oehlenschläger i Alladin och Per Daniel Amadeus Atterbom i Lycksalighetens ö (1824–1827). I modern tid ha sagospel skrivits av bland andra August Strindberg, Holger Drachmann och Maurice Maeterlinck.[1] Även Anne Charlotte Lefflers Sanningens vägar (1892) är ett exempel på sagospel.[2]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Noter
  1. ^ [a b] Carlquist & Carlsson 1955, "Sagospel"
  2. ^ Lauritzen 2012, s. 517-520
Tryckta källor