S:ta Birgitta kyrka, Lemland
S:ta Birgitta kyrka är en typisk sjöfararkyrka i Lemland på Åland. Ursprungligen uppkallades den troligen efter sjöfartens skyddshelgon Sankt Nikolaus. Senare, på 1400-talet, blev Sankta Birgitta kyrkans skyddshelgon.[1] Kyrkan ägs och underhålls av Lemland-Lumparlands församling.
| S:ta Birgitta kyrka | |
| Kyrka | |
 Lemlands kyrka i januari 2009.
| |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Ort | Lemlands socken |
| Trossamfund | Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland |
| Stift | Borgå |
| Församling | Lemland-Lumparland |
| Invigd | 1200-talet |
Historia redigera
Lemlands kyrka ligger som många åländska kyrkor intill ett järnåldersgravfält. Länge trodde man att kyrkan härstammade från 1400-talet, men på 1950-talet avslöjades att stenkyrkan var betydligt äldre än så och att den dessutom hade haft en tidigare föregångare i trä.
Under Lemlands moderkyrka lyder Lumparlands kapell.[2]
I vapenhuset finner man ett arkeologiskt fynd, en gravhäll från första hälften av 1100-talet, samt andra arkeologiska fynd.
Kyrkobyggnaden redigera
Lemlands kyrka är byggd i röd granit och den äldsta delen av kyrkan, långskeppet, uppfördes i slutet av 1200-talet. Tornet tillkom cirka 1317. Sakristian och vapenhuset uppfördes troligen i början 1300-talet. Sist byggdes det nuvarande koret och det blev färdigt 1679, ett årtal som ännu kan läsas i vindflöjeln i den säregna takryttaren i öster.[1]
Väggmålningar redigera
De äldsta målningarna är från 1290-talet.[3][1] Målningarna har till större delen förstörts av att stora fönster öppnats i norr och söder, och ett nytt kor byggts.[3] På norra väggen finns de största bevarade målade partierna.[3]
I östra delen av långhuset (alltså det ursprungliga koret) fanns tre horisontella sviter.[3] Översta sviten börjar på norra väggen med nattvarden.[3] Skildringen av passionshistorien fortsätter överst på (ursprungliga) östra väggen med gisslandet, korsfästelsen och Jesu möte efter döden med Maria Magdalena.[3]
Den mellersta sviten börjar på norra väggen med scener ur Sankt Nikolaus liv och mirakler.[3] Nikolaussvitens fortsättning på (ursrungliga) östra väggen har nästan helt förstörts av öppningen mot det nya koret på 1700-talet.[3]. Söder om det ursprungliga korfönstret på östra väggen har Nikolaussviten troligen avlösts av en svit om Sankta Katarina av Alexandrias martyrium. Avslutningen av Katarinasviten finns delvis bevarad på södra väggen.[3] Av den nedersta sviten finns svaga spår.
I västra partiet av långhuset finns väggmålningar av en annan typ.[3] Enstaka apostlafigurer har målats i rött på vit puts invid invigningskors.[3] Endast aposteln Andreas kan säkert identifieras med sitt andreaskors.[3] Fem vigningskors är numera synliga.[1]
Inventarier redigera
- Altarskåpet på norra väggen från mitten av 1400-talet[2] har ett överstycke från år 1662 som idag hänger i tornkyrkan.
- Altartavlan, som föreställer Kristi himmelsfärd, är målad av hovmålaren R.W. Ekman år 1872.
- Triumfkrucifix framför korbågen från trakten kring Köln, från mitten av 1300-talet[2]
- Altarkrucifix i dopnischen, eventuellt ett gotländskt arbete, från mitten av 1300-talet[2]
- Träskulptur av Tronande Madonna med barnet, en av de vackraste på Åland, cirka 1320[2]
-
Tronande Madonna med barnet
- Skulptur av aposteln Jakob
- Skulptur av Sankt Nikolaus
- Skulptur av Sankta Birgitta, eventuellt ett gotländskt arbete i gamla fönsternischen i sydväggen[2]
- Votivskeppet i främre delen av kyrkorummet är från 1600-talet
- Votivskeppet i bakre delen av kyrkorummet är från 1844
- Predikstol från 1852
- Dopfunten i medeltida stil från 1958
Orglar redigera
- 1866 byggde Frans Anderson en orgel. Den flyttades 1957 till Sottunga kyrka.
- 1960 byggde Veikko Virtanen en ny orgel.[4]
- Nuvarande orgel från 2009 byggdes i fransk romantisk-symfonisk stil av den tyska orgelbyggaren H.O Paschen. Den klangliga gestaltningen är H. Gripentrogs och K. Mäkinens arbete.
| Huvudverk I C-g3 | Bröstverk II C-g3 | Pedal C-f1 | Koppel |
| Rohrflöte 8' | Gedackt 8' | Subbas 16' | I/P |
| Principal 4' | Spitzflöte 4' | Gedackt 8' | II/P |
| Gedacktflöte 4' | Principal 2' | Choralbass 3 ch | II/I |
| Waldflöte 2' | Sesquialtera 2 ch | Sordun 16' | |
| Mixtur 3 ch | Cymbel 1 ch | ||
| Tremolo |
Källor redigera
- ^ [a b c d] ”Sta Birgitta kyrka”. Lemland-Lumparlands Församling. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120829033607/http://www.lemland-lumparland.evl.ax/sta_birgitta_kyrka.pbs. Läst 25 augusti 2012.
- ^ [a b c d e f] ”Lemlands kyrka”. Kyrkor.ax. Arkiverad från originalet den 22 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160322033745/http://www.kyrkor.ax/kyrkor/lemlands-kyrka/. Läst 25 augusti 2012.
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Åsa Ringbom. ”Lemlands kyrka”. Kyrkor.ax. https://www.kyrkor.ax/kyrkor/lemlands-kyrka/. Läst 25 augusti 2023.
- ^ http://www.alfest.org/dokumentation.pdf
Vidare läsning redigera
- Hiekkanen, Markus (2020). Finlands medeltida stenkyrkor. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien. sid. 504-509. Libris n0bnsbs4l2bcgvwv. ISBN 9789188763112
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör S:ta Birgitta kyrka, Lemland.
