Södertelge öfre

järnvägsstation i Södertälje till 1921

Södertelge öfre (tidvis även varierande benämnd Södertelge, Öfre Telge och Saltskog) var tidigare den huvudsakliga järnvägsstationen för fjärrtåg i Södertälje i Södermanland och Stockholms län.

Stationsbyggnaden på Södertelge öfre med Saltskogsfjärden och Scanias anläggningar i bakgrunden

På grund av att staden är kuperad och delas av en kanal har det varit svårt att bygga bra tågförbindelser i och genom staden.[1] Detta till trots är Södertälje en av de största järnvägsknutarna i Sverige.[2] När järnvägen till Södertälje anlades bestämdes det att huvudlinjen inte skulle dras igenom den då omedelbara stadskärnan. Detta medförde bland annat att området Mariekälla, söder om Järnatullen, snabbt fick en detaljplan med framför allt villabebyggelse.[3]

Järnvägsstationen i Södertälje blev Södertelge öfre, vilken ibland även har kallats Öfre Telge.[3] Från början hette den dock endast ”Södertelge” vilket vållade viss förvirring, eftersom stationen på den tiden låg väl utanför staden. Det hela löstes igenom namnbytet till Södertälje öfre. Centralstationen fick namnet Södertelge nedre. År 1885 byttes stationernas namn ännu en gång, varvid Södertelge öfre fick namnet Saltskog, och Södertelge nedre blev Södertälje Central. Båda järnvägsstationerna invigdes i oktober 1860, samtidigt som järnvägen till Stockholm. Järnvägen, som skulle komma att bli den Västra stambanan, drogs sedan vidare söderut mot Katrineholm och Göteborg.[4][1] 1895 invigdes järnvägen igenom norra Sörmland (Norra Södermanlands Järnväg, NrSlJ), vilket medförde att Södertälje även fick järnvägsförbindelse med Eskilstuna.[5] Södertelge öfre hade från början endast ett enkelt stationshus i trä samt två plattformar. Ett modernare stationshus i sten byggdes 1885.[6]

I oktober 1921 invigdes stationen Södertälje södra i samband med att järnvägen fick en ny dubbelspårig dragning igenom staden.[1] Södertälje södra ersatte den gamla järnvägsstationen i Saltskog, vars stationshus revs 1947[6] eller eventuellt tidigare[7]. Den röda byggnad som idag finns kvar på platsen är det tidigare stinshuset.[6]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] ”Södertälje - knepig järnvägsstad”. Jarnvag.net. Järnväg.net. https://www.jarnvag.net/banguide/jarna-stockholm. 
  2. ^ Nationalencyklopedin, Södertälje. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertälje-(tätort-södertälje-kommun) (hämtad 2020-06-13)
  3. ^ [a b] ”368 (Svenska Familj-Journalen / Band 20, årgång 1881)”. Project Runeberg. 2019-12-21. http://runeberg.org/famijour/1881/0372.html. 
  4. ^ ”Järnväg.net Gäteborg-Stockholm”. Jarnvag.net. Järnväg.net. https://www.jarnvag.net/banguide/goteborg-stockholm. 
  5. ^ ”Södertälje – Nybybruk Östra Södermanlands Järnväg”. Jarnvag.net. Järnväg.net. https://www.jarnvag.net/banguide/sodertalje-nybybruk. 
  6. ^ [a b c] ”Saltskog station”. Banvakt.se. Banvakt, Jöran Johansson. https://banvakt.se/ostertalje-strom/saltskog/. 
  7. ^ Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855-1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris länk. ISBN 9185098477