Öppna huvudmenyn

Södermannagatan

en gata på Södermalm i Stockholm
Bonden större 44, två kvarvarande trähus och ett stenhus från 1700-talet i hörnet Bondegatan 32 / Södermannagatan 26.

Södermannagatan är en gata i stadsdelen Södermalm i Stockholm. Den sträcker sig från Tjärhovsgatan vid Katarina norra skola till Bohusgatan vid Stora Blecktornsparken.

Innehåll

BeskrivningRedigera

 
Nr. 44, entré till f.d. biograf Ugglan.

Det finns huvudsakligen bostadshus men den är också en av gatorna som ingår i det så kallade SoFo-området på Söder (South of Folkungagatan). Där finns många caféer, secondhandbutiker och modebutiker.

Gatan fick sitt nuvarande namn efter Stockholms stadsfullmäktiges beslut om namnrevision 16 juni 1885. Tidigare belagda namn på gatan är Sörmannelandsgattunn från 1668 och Södermanlandz Gatan från 1674.[1]

Intressanta byggnaderRedigera

  • Vid Södermannagatan 26, hörnet Bondegatan står två rödmålade, panelade trähus byggda före 1748. De är blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att de har "synnerligen höga kulturhistoriska värden". Byggnaden ägs och förvaltas av kommunägda AB Stadsholmen (se Bonden större 44).[2]
  • Ytterligare en blåmärkt och socialhistorisk värdefull fastighet från 1853 ligger vid Södermannagatan 28–32 (se Bonden större 45).
  • Vid Södermannagatan 44, hörnet Gotlandsgatan låg biografen Ugglan (ej att förväxla med före detta Biografen UgglanFolkungagatan). Biografen och huset ritades av arkitekt Björn Hedvall och invigdes 1927. Ugglan stängde 1941 och den gamla biosalongen nyttjades därefter av Frälsningsarmén som kårsal.[3] Idag finns här Frälsningsarméns Kår 393, som är en församling "med hela människan - ande, själ & kropp - i fokus".[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005) [1982]. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (3:e upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 10013848. ISBN 91-7031-152-8 
  2. ^ Stadsmuseets kulturklassificering, interaktiv karta.
  3. ^ Berglund, Kurt (1993). Stockholms alla biografer: ett stycke Stockholmshistoria från 90-tal till 90-tal. Stockholm: Svenska turistföreningen. sid. 331. Libris 7611737. ISBN 91-7156-113-7 
  4. ^ Frälsningsarméns Kår 393.

Externa länkarRedigera