Sågfilare var i äldre tider benämning på kringvandrande hantverkare, som slipade alla slags verktyg, speciellt sågar.

I den politiska debatten har benämningen använts om säsongsarbetare från Ryssland, som i hundratal sökte sig till Sverige 1899-1914 och i vida kretsar betraktades som ryska spioner. Deras närvaro utnyttjades som argument för ökat försvar.

Aktiv i den debatten var bland annat August Strindberg som i sina skrifter hävdade att sågfilarna var rekryterade till Sverige av dem som ville skrämma folket till att ta ställning för en ny pansarbåt.[1]

De flesta sågfilare var enkla bönder från Novgorodområdet som ville få extrainkomster[1], men åtminstone 1909-1912 var några verkligen ryska reservofficerare på underrättelseuppdrag[2].

Källor redigera

  1. ^ [a b] http://www.aftonbladet.se/kultur/article16094561.ab
  2. ^ Isander, Claes (2017). Den sköra tråden - Mellan fred och krig 1890-1914. sid. 160-161. ISBN 978-91-639-2701-0 

Externa länkar redigera