Runges fenomen uppträder då man inom matematiken anpassar polynom av hög grad till ett antal mätpunkter i planet. Fenomenet innebär att kurvan kommer att svänga kraftigt mellan interpolationspunkterna, ju högre grad på polynomet desto kraftigare svängningar. Runges fenomen är uppkallat efter den tyske matematikern Carl Runge

Runges fenomen i praktiken. I bilden har ett femtegradspolynom (blått) och ett niondegradpolynom (grönt) försökts anpassas till den röda kurvan.

Effekten kan minimeras genom att välja nollställen till ortogonala polynom (särskilt Tjebysjovpolynom) som interpolationspunkter i stället för jämnt spridda punkter. Interpolering med rationella funktioner undviker problemet helt. Ytterligare ett alternativ är att använda splines.

Se ävenRedigera