Rune Johansson (ishockeyspelare född 1920)

svensk ishockeyspelare

Rune "Bom-Bom" Johansson, född 23 augusti 1920 i Stockholm[1], död 30 december 1998, var en svensk linjearbetare, friidrottare och ishockeyspelare som representerade Hammarby IF.

Rune Johansson
Rune Johansson SOK.jpg
Rune Johansson på ett foto från cirka 1950.
NationalitetSverige Sverige
Född23 augusti 1920[1],
Stockholm
Död30 december 1998 (78 år)
Spelardata
Positionback[1]
Klubbar
Spelade förAIK 1940-1945,
Hammarby IF 1945-1955[1]
Övrigt
Proffsår

Han spelade 103 landskamper i ishockey som back och deltog i världsmästerskapen 1947 - 1953, och olympiska spelen 1948 och 1952. Han blev Stor grabb nummer 29. Han blev svensk mästare i ishockey 1951.

Rune blåste liv i den avsomnade hockeyklubben BK Nordia i början av 1950-talet då han som nybyggare flyttade till Bagarmossen. Han hade en son som ville spela ishockey och frågade den gamle BK Nordia-grundaren Gunnar Berggren om det gick bra att använda namnet Nordia. Denne tillstyrkte och klubben BK Nordia återuppstod. Numera heter klubben Nordia Hockeyclub.

Meriter redigera

  • OS-brons 1952
  • VM-guld 1953
  • VM-silver 1947, 1951
  • SM-guld 1951

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] ”Rune Johansson”. eliteprospects.com. https://www.eliteprospects.com/player/192299/rune-johansson. Läst 30 augusti 2020.