Öppna huvudmenyn

Roger Nimier, född 31 oktober 1925 i Paris, död 28 september 1962, var en fransk författare. Han romandebuterade 1948 och slog snabbt igenom med flera uppmärksammade böcker på 1950-talet. Han gjorde avtryck i det franska etablissemanget som inofficiell ledare för den litterära gruppen Husarerna. Han avled i en bilolycka 36 år gammal.

Roger Nimier
Född31 oktober 1925
Paris, Frankrike
Död28 september 1962 (36 år)
La Celle-Saint-Cloud
Yrkeförfattare
Nationalitetfransman
Språkfranska
Verksam1948–1962
Litterära rörelserHusarerna

Liv och gärningRedigera

Roger Nimier föddes i Paris 31 oktober 1925. Han var son till ingenjören Paul Nimier och Christiane Roussel. Han studerade vid Sorbonne innan han i slutskedet av andra världskriget anslöt sig till franska armén, där han ingick i 2:a husarregimentet från mars 1945.[1]

Hans första utgivna roman gavs ut av Gallimard 1948, när han var 23 år gammal. Han blev snabbt en fixstjärna inom den franska litteraturen och 1953 hade han givit ut fem romaner på fem år. Efter detta tog han ett uppehåll från romanskrivandet innan han återkom med en sista roman 1962. Flera av böckerna, som debuten Les épées ("svärden") och Le hussard bleu ("den blå husaren"), avhandlar Frankrike under andra världskriget och Nimiers tvehågsna inställning till detta.[2] Han skrev även litteraturkritik, filmmanus och historisk-politiska texter, men gjorde en poäng av att hålla isär skönlitteratur och politik.[3]

Nimier var inofficiell ledare för den litterära gruppen Husarerna, ett löst nätverk som bland annat innefattade Antoine Blondin, Jacques Laurent, Michel Déon och Kléber Haedens. Husarerna utmärkte sig med en lättflytande klassicism, motvilja mot existentialismens vänsterradikala författarideal och med sina kopplingar till den franska monarkiströrelsen. Namnet Husarerna myntades 1952 av journalisten Bernard Frank och anspelar på Nimiers Le hussard bleu. Nimier sysselsatte sig även med att försöka återupprätta flera författare som hade blivit utfrysta efter 1945, bland andra Paul Morand, Jacques Chardonne och Louis-Ferdinand Céline.[3]

Nimier gifte sig 1954 och fick en son och en dotter. Han avled i en bilolycka 28 september 1962, 36 år gammal, tillsammans med författarinnan Sunsiaré de Larcône.[1] År 1963 instiftades Roger Nimier-priset, som årligen går till "en ung författare vars anda är i linje med Roger Nimiers litterära verk".[4] Hans dotter Marie Nimier är också författare.[1]

UtgivetRedigera

  • Les Épées, roman, Gallimard, 1948
  • Perfide, roman, Gallimard, 1950
  • Le Grand d'Espagne, essä, La Table ronde, 1950
  • Le Hussard bleu, roman, Gallimard, 1950
  • Amour et Néant, essä, Gallimard, 1951
  • Les Enfants tristes, roman, Gallimard, 1951
  • Histoire d'un amour, roman, Gallimard, 1953
  • D'Artagnan amoureux ou Cinq ans avant, roman, Gallimard, 1962
  • L'Étrangère, roman, Gallimard, postumt 1968

FilmografiRedigera

SekundärlitteraturRedigera

  • Marcel Aymé, Roger Nimier, Paris, « Livres de France », februari 1967.
  • Yves Berger, Roger Nimier, i Écrivains d'aujourd'hui, Paris, Grasset.
  • Antoine Blondin, André Fraigneau, Roger Nimier, Paris, « Accent grave », Laffont, 1964.
  • Pierre Boutang, Les Abeilles de Delphes, Paris, La Table ronde.
  • Jacques Chardonne, Lettres à Roger Nimier, Paris, Grasset.
  • Marc Dambre, Roger Nimier, Hussard du demi-siècle, Paris, Flammarion, 1989.
  • Marc Dambre et al., Cahier Roger Nimier, Paris, l'Herne, 2012.
  • Olivier Frébourg, Roger Nimier. Trafiquant d'insolence, Monaco, Éditions du Rocher, 1989.
  • Christian Millau, Au galop des Hussards, Paris, Fallois, janvier 1999.
  • Alain Sanders, Roger Nimier : hussard bleu et talon rouge, Éditions de Paris, 2006.
  • Philippe Barthelet och Pierre-Guillaume de Roux, Roger Nimier, Antoine Blondin, Jacques Laurent et l'esprit Hussard, Editions Pierre-Guillaume de Roux, 2012.

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Parisis, Jean-Marc (21 september 2012). ”Roger Nimier : le hussard de nos 20 ans” (på franska). Le Figaro. http://www.lefigaro.fr/livres/2012/09/21/03005-20120921ARTFIG00626-roger-nimier-le-hussard-de-nos-20-ans.php. Läst 22 november 2014. 
  2. ^ Flower, John (2013) (på engelska). Historical dictionary of French literature. Lanham, Maryland: Scarecrow press. sid. 367. ISBN 978-0-8108-7945-4. http://books.google.se/books?id=Kd6tAAAAQBAJ&pg=PA367 
  3. ^ [a b] Laurent, Dimitri (13 november 2013). ”Pierre-Guillaume De Roux: 'Aujourd’hui, la critique littéraire ne fait pas son travail'”. Le Rideau. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129040124/http://www.lerideau.fr/pierre-guillaume-de-roux/7774. Läst 22 november 2014. 
  4. ^ ”Le Prix Roger Nimier” (på franska). rivegaucheaparis.org. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129093944/http://www.rivegaucheaparis.org/pages/les-prix-amis/le-prix-roger-nimier.html. Läst 22 november 2014. ”un jeune auteur dont l'esprit s'inscrit dans la lignée de l'œuvre littéraire de Roger Nimier” 

Externa länkarRedigera