Roadracing-VM 1981 kördes över 11 omgångar, enbart på europeisk mark för 500GP.

Världsmästare i roadracing 1981
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
500GP Marco Lucchinelli Suzuki
350GP Anton Mang Kawasaki
250GP Anton Mang Kawasaki
125GP Ángel Nieto Minarelli
50GP Ricardo Tormo Bultaco
Sidvagn Rolf Biland/Kurt Waltisperg LCR-Yamaha
Formula TT1 Graeme Crosby (Suzuki) -
Formula TT2 Tony Rutter (Ducati) -
Formula TT3 Barry Smith (Yamaha) -
Endurance Raymond Roche, Jean Lafond (Kawasaki) -

500GP redigera

Marco Lucchinelli vann sin enda titel i den största klassen.

Delsegrare redigera

Bana Vinnare Märke
  Salzburgring   Randy Mamola Suzuki
  Hockenheim   Kenny Roberts Yamaha
  Monza   Kenny Roberts Yamaha
  Paul Ricard   Marco Lucchinelli Suzuki
  Rijeka   Randy Mamola Suzuki
  Assen   Marco Lucchinelli Suzuki
  Spa   Marco Lucchinelli Suzuki
  Imola   Marco Lucchinelli Suzuki
  Silverstone   Jack Middelburg Suzuki
  Imatra   Marco Lucchinelli Suzuki
  Anderstorp   Barry Sheene Yamaha

Slutställning redigera

Plats Förare Märke Poäng
1   Marco Lucchinelli Suzuki 105
2   Randy Mamola Suzuki 94
3   Kenny Roberts Yamaha 74
4   Barry Sheene Yamaha 72
5   Graeme Crosby Suzuki 68
6   Boet van Dulmen Yamaha 64

350GP redigera

Klassen vanns av Anton Mang, efter att ha dominerat avslutningen av säsongen med fem raka segrar.

Delsegrare redigera

Bana Vinnare Märke
  Buenos Aires   Jon Ekerold Kawasaki
  Salzburgring   Patrick Fernandez Yamaha
  Hockenheim   Anton Mang Kawasaki
  Monza   Jon Ekerold Kawasaki
  Opatija   Anton Mang Kawasaki
  Assen   Anton Mang Kawasaki
  Silverstone   Anton Mang Kawasaki
  Brno   Anton Mang Kawasaki

Slutställning redigera

Plats Förare Märke Poäng
1   Anton Mang Kawasaki 103
2   Jon Ekerold Kawasaki 52
3   Jean-François Baldé Kawasaki 49
4   Patrick Fernandez Yamaha 46
5   Carlos Lavado Yamaha 41
6   Keith Huewen Yamaha 29

250GP redigera

Anton Mang vann 250GP-klassen efter att ha vunnit tio av tolv deltävlingar för Kawasaki.

Delsegrare redigera

Bana Vinnare Märke
  Buenos Aires   Jean-François Baldé Kawasaki
  Hockenheim   Anton Mang Kawasaki
  Monza   Eric Saul Yamaha
  Paul Ricard   Anton Mang Kawasaki
  Jarama   Anton Mang Kawasaki
  Assen   Anton Mang Kawasaki
  Spa   Anton Mang Kawasaki
  Imola   Anton Mang Kawasaki
  Silverstone   Anton Mang Kawasaki
  Imatra   Anton Mang Kawasaki
  Anderstorp   Anton Mang Kawasaki
  Brno   Anton Mang Kawasaki

Slutställning redigera

Plats Förare Märke Poäng
1   Anton Mang Kawasaki 160
2   Jean-François Baldé Kawasaki 95
3   Ronald Freymond Ad Majora 72
4   Carlos Lavado Yamaha 56
5   Patrick Fernandez Yamaha 43
6   Jean-Louis Guignabodet Kawsaki 36

125GP redigera

125GP vanns av Ángel Nieto.

Delsegrare redigera

Bana Vinnare Märke
  Buenos Aires   Ángel Nieto Minarelli
  Salzburgring   Ángel Nieto Minarelli
  Hockenheim   Ángel Nieto Minarelli
  Monza   Guy Bertin Sanvenero
  Paul Ricard   Ángel Nieto Minarelli
  Jarama   Ángel Nieto Minarelli
  Opatija   Loris Reggiani Minarelli
  Assen   Ángel Nieto Minarelli
  Imola   Loris Reggiani Minarelli
  Silverstone   Ángel Nieto Minarelli
  Imatra   Ángel Nieto Minarelli
  Anderstorp   Ricardo Tormo Sanvenero

Slutställning redigera

Plats Förare Märke Poäng
1   Ángel Nieto Minarelli 140
2   Loris Reggiani Minarelli 95
3   Pier Paolo Bianchi Morbidelli 84
4   Hans Müller Morbidelli 58
5   Jacques Bolle Motobécanne 55
6   Guy Bertin Sanvenero 41

50GP redigera

Ricardo Tormo blev världsmästare.

Delsegrare redigera

Bana Vinnare Märke
  Hockenheim   Stefan Dörflinger Kreidler
  Monza   Ricardo Tormo Bultaco
  Jarama   Ricardo Tormo Bultaco
  Opatija   Ricardo Tormo Bultaco
  Assen   Ricardo Tormo Bultaco
  Spa   Ricardo Tormo Bultaco
  Imola   Ricardo Tormo Bultaco
  Brno   Theo Timmer Bultaco

Slutställning redigera

Plats Förare Märke Poäng
1   Ricardo Tormo Bultaco 90
2   Theo Timmer Bultaco 65
3   Stefan Dörflinger Kreidler 51
4   Hans Hummel Sachs 43
5   Hagen Klein Kreidler 40
6   Rolf Blatter Kreidler 39

Källor redigera