Öppna huvudmenyn

Världsmästerskapen i Roadracing 1969 arrangerades av F.I.M. Säsongen bestod av tolv Grand Prix i sex klasser: 500cc, 350cc, 250cc, 125cc, 50cc och Sidvagnar 500cc. Den inleddes 4 maj med Spaniens Grand Prix och avslutades med Jugoslaviens Grand Prix 14 september.

Världsmästare i roadracing 1969
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
500GP Flag of Italy.svg Giacomo Agostini Flag of Italy.svg MV Agusta
350GP Flag of Italy.svg Giacomo Agostini Flag of Italy.svg MV Agusta
250GP Flag of Australia.svg Kel Carruthers Flag of Italy.svg Benelli
125GP Flag of the United Kingdom.svg Dave Simmonds Flag of Japan.svg Kawasaki
50GP Flag of Spain.svg Ángel Nieto Flag of Spain.svg Derbi
Sidvagn Flag of Germany.svg Klaus Enders/Rolf Engelhardt Flag of Germany.svg BMW

Säsongen i kortRedigera

Regerande världsmästaren Giacomo AgostiniMV Agusta dominerade både 500-klassen och 350-klassen.[1] I 250-klassen var det tre förare som kunde bli världsmästare inför det sista racet, där Benellis Kel Carruthers besegrade Kent Andersson och Santiago Herrero.[1] Carruther blev den siste som blev världsmästare i 250-klassen på en motorcykel med fyrtaktsmotor.[1] Kawasaki tog sin första VM-titel när Dave Simmonds vann 125-klassen. Spanjoren Angel NietoDerbi vann 50-klassen. Hans första i en lång rad titlar.[1]

Förre 125-världsmästaren Bill Ivy kraschade och avled när motorn i hans Jawa skar under träning inför Östtysklands Grand Prix på Sachsenring. När Godfrey Nash på en Norton Manx segrade i Jugoslaviens Grand Prix var det sista gången en encylindrig motorcykel vann ett Grand Prix i 500-klassen.[2]

1969 års Grand Prix-kalenderRedigera

Omgång Datum Grand Prix Bana Segrare 50cc Segrare 125cc Segrare 250cc Segrare 350cc Segrare 500cc Segrare Sidvagn
1 4/5   Spanien Jarama   Aalt Toersen   Cees van Dongen   Santiago Herrero   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini
2 11/5   Västtyskland Hockenheimring   Aalt Toersen   Dave Simmonds   Kent Andersson   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini  Enders/Engelhardt
3 18/5   Frankrike Circuit Bugatti du Mans   Aalt Toersen   Jean Auréal   Santiago Herrero   Giacomo Agostini  Fath/Kalauch
4 7-13/6   Isle of Man TT Mountain course   Dave Simmonds   Kel Carruthers   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini  Enders/Engelhardt
5 28/6   TT Assen Assen TT Circuit   Barry Smith   Dave Simmonds   Renzo Pasolini   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini  Fath/Kalauch
6 6/7   Belgien Spa   Barry Smith   Dave Simmonds   Santiago Herrero   Giacomo Agostini  Fath/Kalauch
7 13/7   Östtyskland Sachsenring   Angel Nieto   Dave Simmonds   Renzo Pasolini   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini
8 20/7   Tjeckoslovakien Masaryk Circuit   Paul Lodewijkx   Dave Simmonds   Renzo Pasolini   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini
9 3/8   Finland Imatra   Dave Simmonds   Kent Andersson   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini  Enders/Engelhardt
10 16/8   Ulster Dundrod Circuit   Angel Nieto   Kel Carruthers   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini  Enders/Engelhardt
11 7/9   Nationernas GP Imola   Paul Lodewijkx   Dave Simmonds   Phil Read   Phil Read   Alberto Pagani
12 14/9   Jugoslavien Opatija Circuit   Paul Lodewijkx   Dieter Braun   Kel Carruthers   Silvio Grassetti   Godfrey Nash

PoängräkningRedigera

De tio främsta i varje race fick poäng enligt tabellen nedan. De sex bästa resultaten räknades i mästerskapen för 50cc, 250cc, 350cc och 500cc, de fem bästa resultaten för 125cc och de fyra bästa resultaten för sidvagnarna.

Plats 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Poäng 15 12 10 8 6 5 4 3 2 1

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d] Noyes, Dennis; Scott, Michael (1999), Motocourse: 50 Years Of Moto Grand Prix, Hazleton Publishing Ltd, ISBN 1-874557-83-7 
  2. ^ ”MotoGP Milestones”. crash.net. http://www.crash.net/motogp/feature/72234/1/motogp_milestones_1949-2003.html. Läst 16 december 2011.