Världsmästerskapen i Roadracing 1966 arrangerades av F.I.M. Säsongen bestod av tolv Grand Prix i sex klasser: 500cc, 350cc, 250cc, 125cc, 50cc och Sidvagnar 500cc. Den inleddes 30 april med Spaniens Grand Prix och avslutades med Japans Grand Prix den 15 oktober.

Världsmästare i roadracing 1966
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
500GP Flag of Italy.svg Giacomo Agostini (MV Agusta) Flag of Japan.svg Honda
350GP Flag of the United Kingdom.svg Mike Hailwood Flag of Japan.svg Honda
250GP Flag of the United Kingdom.svg Mike Hailwood Flag of Japan.svg Honda
125GP Flag of Switzerland.svg Luigi Taveri Flag of Japan.svg Honda
50GP Flag of Germany.svg Hans-Georg Anscheidt (Suzuki) Flag of Japan.svg Honda
Sidvagn Flag of Switzerland.svg/Flag of the United Kingdom.svg Fritz Scheidgger/John Robinson Flag of Germany.svg BMW

Säsongen i sammanfattningRedigera

Honda presenterade en ny fyrcylindrig 500-kubikare samt nya motorcyklar i de fyra mindre klasserna. Trots Hondas satsning vann Suzuki 50cc-titeln genom Hans-Georg Anscheidt. Han säkrade segern i sista deltävlingen, Japans Grand prix, före Hondas Luigi Taveri. Yamaha slogs med Honda hela säsongen om 125-VM. De båda japanska fabrikerna tog fem segrar var och Hondas Taveri tog världsmästartiteln från Yamahas Bill Ivy.

Mike Hailwood, som lämnat MV Agusta till förmån för Honda, vann 250-mästerskapet överlägset. Han vann de åtta första racen samtidigt som Phil Read kämpade med Yamahas nya V-fyra. Hailwood tog en dubbel genom att också vinna 350-klassen före MV Agustas Giacomo Agostini. Hondas Jim Redman vann de två första deltävlingarna i 500-klassen. Sedan kraschade han i Belgien och bröt sig. Agostini tog över VM-ledningen och höll undan för den starkt avslutande Hailwood som vann tre av de sex sista racen. Honda vann alla fem konstruktörsmästerskapen för tvåhjulingar.

1966 års Grand Prix-kalenderRedigera

Omgång Datum Grand Prix Bana Segrare 50cc Segrare 125cc Segrare 250cc Segrare 350cc Segrare 500cc Segrare Sidvagn
1 8/5   Spanien Montjuïc   Luigi Taveri   Bill Ivy   Mike Hailwood
2 22/5   Västtyskland Hockenheimring   Hans-Georg Anscheidt   Luigi Taveri   Mike Hailwood   Mike Hailwood   Jim Redman   Scheidegger/Robinson
3 29/5   Frankrike Charade   Mike Hailwood   Mike Hailwood    Scheidegger/Robinson
4 25/6   TT Assen TT Circuit Assen   Luigi Taveri   Bill Ivy   Mike Hailwood   Mike Hailwood   Jim Redman   Scheidegger/Robinson
5 3/7   Belgien Spa   Mike Hailwood   Giacomo Agostini   Scheidegger/Robinson
6 17/7   Östtyskland Sachsenring   Luigi Taveri   Mike Hailwood   Giacomo Agostini   Frantisek Stastny
7 24/7   Tjeckoslovakien Masaryk Circuit   Luigi Taveri   Mike Hailwood   Mike Hailwood   Mike Hailwood
8 7/8   Finland Imatra Circuit   Phil Read   Mike Hailwood   Mike Hailwood   Giacomo Agostini
9 20/8   Ulster Dundrod Circuit   Luigi Taveri   Ginger Molloy   Mike Hailwood   Mike Hailwood
10 31/8   Isle of Man TT Mountain Course   Ralph Bryans   Bill Ivy   Mike Hailwood   Giacomo Agostini   Mike Hailwood   Scheidegger/Robinson
11 11/9   Nationernas GP Monza   Hans-Georg Anscheidt   Luigi Taveri   Mike Hailwood   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini
12 17/10   Japan Fuji Speedway   Yoshimi Katayama   Bill Ivy   Hiroshi Hasegawa   Phil Read

PoängräkningRedigera

De sex främsta i varje race fick poäng enligt tabellen nedan. De tre bästa resultaten räknades i mästerskapen för sidvagnarna, de fyra bästa resultaten räknades för 50cc, de fem bästa för 350cc och 500cc och de sex bästa resultaten för 125cc och 250cc.

Plats 1 2 3 4 5 6
Poäng 8 6 4 3 2 1

KällorRedigera