Purpurkronad kolibri

fågelart
(Omdirigerad från Rivolikolibri)

Rivolikolibri[2] (Eugenes fulgens) är en fågel i familjen kolibrier.[3] Den förekommer huvudsakligen i Centralamerika, men även in i sydvästra USA i Arizona, New Mexico och Texas.

Rivolikolibri
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteEugenes
ArtRivolikolibri
E. fulgens
Vetenskapligt namn
§ Eugenes fulgens
Auktor(Swainson, 1827)
Utbredning
Utbredningskarta för både rivolikolibri och den nära släktingen paradiskolibri. Gult = häckningsområde
Grönt = häckningsområde, året runt, övervintring. Utbredningen i Costa Rica och Panama är paradiskolibri, norr därom rivolikolibri.

Utseende och läte redigera

Rivolikolibrin är en mycket stor (11–13 cm) kolibri med bred stjärt och mycket lång och rak svart näbb. Hanen verkar ofta helmörk, men i bra ljus syns mörkgrön kropp, grå undre stjärttäckare, smaragdgrön strupe och purpurfärgad panna. Honan är helgrön ovan, undertill gråaktig med gröna fläckar. I flykten syns hos honan små vita hörn på stjärten. Lätet är ett varierat tjippande, medan jaktlätet är ett snabbt skrattande eller mer långsamt gnällande.[4]

 
Rivolikolibri fotograferad i Madera Canyon i Arizona, USA.

Sydligare nära släktingen praktkolibrin (Eugenes spectabilis), tidigare och i viss mån fortfarande behandlad som underart till rivolikolibrin, är ännu större, med grönare ovansida, något djupare grön strupe och fylligare purpurfärgad hjässa.[5]

Utbredning och systematik redigera

Rivolikolibrin förekommer i bergsområden från södra Arizona, New Mexico och Texas i USA söderut genom norra Centralamerika till nordöstra Nicaragua.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare ansågs dock paradiskolibri utgöra en underart till rivolikolibri och vissa gör det fortfarande.[1]

Levnadssätt redigera

Rivolikolibrin hittas i bergsbelägan tall- och ekskogar. Födan består av nektar från olika växter som Crisium, Penstemon och agavearterna Agave americana och Agave parryi. Den besöker även kolibrimatningar. I USA häckar den mellan maj och juli.[4][5]

Kolibrimatning filmad i slow motion, med svarthakad kolibri, bredstjärtad kolibri och rivolikolibri.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig, men inkluderar paradiskolibrin i bedömningen.[1]

Namn redigera

Fågelns tidigare svenska namn rivolikolibri är en direktöversättning av engelska Rivoli's Hummingbird. Naturforskaren René Primevère Lesson gav fågeln det vetenskapliga artnamnet rivoli 1829 för att hedra franske ornitologen François Victor Masséna (1799-1863), tredje furste av Essling och andre hertig av Rivoli. William Swainson hade dock redan beskrivit arten två år innan under namnet fulgens, som därmed fick prioritet. Det engelska trivialnamnet bibehölls dock. Det svenska trivialnamnet justerades 2023 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Eugenes fulgens Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 257. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b] Powers, D.R. & Boesman, P. (2020). Magnificent Hummingbird (Eugenes fulgens). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/55540 12 april 2020).
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.

Externa länkar redigera