Riksänkedrottningens livregemente till häst
Riksänkedrottningens livregemente till häst, var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1661–1720. Förbandet hade sitt chefsboställe på Kastellegården i Ytterby.[1][2][3]
| Riksänkedrottningens livregemente till häst | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Riksänkedrottningens livregemente till häst |
| Datum | 1661–1720 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Kavalleriet |
| Föregångare | Bohusläns kavalleri- och dragonregemente |
| Storlek | Regemente |
| Smeknamn | Aschebergs regemente, Aschebergska regementet |
| Befälhavare | |
| Befälhavare | Rutger von Ascheberg, Christian Ludvig von Ascheberg |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Historia redigera
Regementet bildades den 5 maj 1661 under namnet Bohus-Jämtlands kavalleribataljon.[3] Förbandet var ett kavalleri- och en dragonavdelning och omfattade två kompanier à 150 man. År 1670 avskiljdes de jämtska kompanierna, vilka bildade Jämtlands kavallerikompani. Genom den nya organisation antogs namnet Bohusläns kavallerikompani.[3]
År 1674 antogs namnet Riksänkedrottningens livregemente till häst, efter Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp.[3] efter att regementschefen överste Rutger von Ascheberg fått order om att värva ett komplett kavalleriregemente i södra Bohuslän och Halland.
År 1685 inroterades hela det så kallade Warbergs län eller norra Halland jämte några därtill gränsande socknar till rusthåll för fyra kompanier av det här och i Bohuslän indelta Änkedrottningens livregemente till häst. Denna inrotering verkställdes av generalguvernören greve Rutger von Ascheberg och assessorn P. Cronhielm, men granskades, förbättrades och stadfästades av konung Karl XI själv vid generalmönstringen i lägret vid Kongsbacka den 10 september 1689.
Den 21 december 1720 delades Riksänkedrottningens livregemente till häst i två delar där norra "bohuslänska" skvadronen sammanslogs med Bohusläns dragonbataljon och bildade det nya regementet Bohusläns kavalleri- och dragonregemente. Den södra "halländska" bataljonen kom att överföras till båtsmanshållet.
Då både Rutger von Ascheberg och hans son Christian Ludvig von Ascheberg var chefer för regementet under en längre tid har det av åtskilliga författare efteråt blivit felaktigt benämnt Aschebergs regemente eller Aschebergska regementet.
Ingående enheter redigera
- Första kompaniet bestående av 100 man. Ryttmästare: överstelöjtnanten greve Gustaf Adolph Ascheberg. Vid indelningen av detta boställe var frågan om Warbergs Ladugård eller Lindhoff. Löjtnant: Gustaf Soop, hade till boställe Munkaskog Per Nilsgård 1 m. kr. i Tvååker socken. Kornett: Knut Uggla, boställe Kråketorp, And. Nilsgården 1 m. kr. i Sällstorps socken. Predikant: Carsten Reuter, boställe Trönninge Torsten And:g ½ m. kr. Lindbergs socken. Kvartermästare: Swen Falk, boställe Apelvik Börje Andersg. 1 m. kr. i Träslöfs socken. Mönsterskrivare: Constant Falk, boställe Gamla Kjöpstad Björn Herlacsgård 1 m. kr. i Träslöfs socken. Barberare: Georg Carolli boställe Trönninge Helge Olsgård 1 m. kr. i Lindbergs socken.
- Andra kompaniet bestående av 100 man. Ryttmästare: Fredr, von Köhler, boställe Hammargård Måns Persg. 1 m. kr. i Hanhals socken. Löjtnant: Börje Fickenbom, boställe Hassungared Lund Bengt. Jönsg. 1 m. kr. i Lindome socken. Kornett: Jonas Wulff, boställe Grisebo 1 m. i Elfsåkers socken. Kvartermästare: Vallentin Johan von Köhler, boställe Högsered And. Larsg. 1 m. kr. i Lindome socken. Mönsterskrivare: Hans Kall, boställe Pilagård Björn Persg. 1 m. kr. i Hanhals socken.
- Tredje kompaniet bestående av 100 man. Ryttmästare: Carl Lejonram, boställe Stora och Lilla Lahall 1½ m. kr. i Wärö socken. Löjtnant: Jakob Bundy, boställe St. Bafwared 1 m. kr. i Gällinge socken. Kornett: Jakob Wulff, boställe Harshult 1 m. kr. i Förlanda socken. Kvartermästare: Carl Olander, boställe Stockared, Jon Jonasg. 1 m. kr. i Gällinge socken. Mönsterskrivare: Swen Wenbo, boställe Backa Tore Hansg. ¾ kr. i Wärö socken.
- Fjärde kompaniet bestående av 100 man. Ryttmästare: Georg Liljehök, boställe Munkagård Olof Rasmundsg. 1 m. kr. i Morup socken. Löjtnant: Jonas Schoug, boställe Wallby Jöns Larsg. 1 m. kr. i Alfshögs socken. Kornett: Berent Agrell, boställe Lastad Bengts Andersg. 1 m. kr. i Ljungby socken. Kvartermästare: Hans Ek, boställe Sällstorp Per Andg. 8/9 m. kr. i Alfshögs socken. Mönsterskrivare: Algot Hulting, boställe Espelund Bengt Bengtsg. 5/6 m. kr. i Morups socken.
Förbandschefer redigera
Förbands- och regementschefer verksamma vid förbandet åren 1661–1720.[2]
- 1661–1670: Börje Månsson Skeckta [1]
- 1674–1693: Rutger von Ascheberg
- 1694–1714: Christian Ludvig von Ascheberg (tillfångatagen)
- 1714–1716: Daniel Bildt (Tf.)
- 1716–1720: Samuel Wallenstierna
Namn och förläggning redigera
|
|
Referenser redigera
Noter redigera
Tryckta källor redigera
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- Riksänkedrottningens livregemente till häst i Sven Petter Bexell, Hallands historia och beskrivning