Richard Delbrueck
Richard Delbrueck (eller Delbrück), född den 14 juli 1875 i Jena, död den 22 augusti 1957 i Bonn, var en tysk klassisk arkeolog.
Efter sin promotion 1899 hos Georg Loeschcke vid universitetet i Bonn erhöll Delbrueck ett resestipendium från Deutsches Archäologisches Institut. Han habiliterade sig 1903 och blev 1909 professor. Från 1911 till 1915 ledde Delbrueck det arkeologiska institutets avdelning i Rom.
Efter att det stängdes på grund av Italiens inträde i Första Världskriget var han verksam som referent inom den preussiska statsapparaten. År 1922 övertog han en lärostol för klassisk arkeologi vid universitetet i Gießen, 1928 vid universitetet i Bonn. År 1940 blev han på politiska grunder emeritus. Delbruecks forskningsgområden var till att börja med romersk arkitekturhistoria och porträttet, senare framför allt konsten under senantiken.
Bibliografi redigera
- Antike Porträts, Bonn 1912
- Bildnisse römischer Kaiser, Berlin 1914
- Die Consulardiptychen und verwandte Denkmäler (Studien zur spätantiken Kunstgeschichte 2), Berlin 1929
- Antike Porphyrwerke, Berlin/Leipzig 1932 (Studien zur spätantiken Kunstgeschichte 6)
- Spätantike Kaiserporträts. Von Constantinus Magnus bis zum Ende des Westreichs, Berlin/Leipzig 1933 (Studien zur spätantiken Kunstgeschichte 8); oförändrat fotografiskt nytryck 1978, ISBN 3-11-005700-X
- Probleme der Lipsanothek in Brescia, Bonn 1952 (Theophaneia 7)
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.