Rhadinophanes monticola[2] är en ormart som beskrevs av Myers och Campbell 1981. Rhadinophanes monticola är ensam i släktet Rhadinophanes som ingår i familjen snokar.[3][4] Arten tillhör underfamiljen Dipsadinae som ibland listas som familj.[5]

Rhadinophanes monticola
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
UnderfamiljDipsadinae
SläkteRhadinophanes
Myers & Campbell, 1981
ArtRhadinophanes monticola
Vetenskapligt namn
§ Rhadinophanes monticola
AuktorMyers & Campbell, 1981
Hitta fler artiklar om djur med

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Arten är med en längd mindre än 75 cm en liten orm.[5] Den är endast känd från ett litet område i delstaten Guerrero i västra Mexiko. Regionen ligger 3000 meter över havet. Några få exemplar upptäcktes i en skog med ädelgranar.[1] Antagligen lägger honor ägg.[4]

Populationen är troligtvis känslig för intensivt skogsbruk och bränder. Populationens storlek är okänd. IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1]

Källor

redigera
  1. ^ [a b c] Canseco-Márquez, L., Campbell, J.A., Ponce-Campos, P., Muñoz-Alonso, A. & García Aguayo, A. 2007 Rhadinophanes monticola . Från: IUCN 2007. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 3 oktober 2020.
  2. ^ Myers, C W; Campbell J A (1981) A new genus and species of colubrid snake from the Sierra Madre del Sur of Guerrero, Mexico., American Museum Novitates (2708): 1-20
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/rhadinophanes+monticola/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b] Rhadinophanes monticola i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
  5. ^ [a b] Mattison, Chris (2015). ”Rhadinophanes” (på tyska). Schlangen der Welt. London, München: Dorling Kindersley. sid. 174. ISBN 978-3-8310-3145-0