Öppna huvudmenyn

Reflexer är en roman av Amanda Kerfstedt. Den skrevs 1901 och är troligen den första svenska romanen med en huvudperson som är transvestit. Verket återutgavs 2010 av Rosenlarv förlag.

Reflexer
Reflexer.png
FörfattareAmanda Kerfstedt
OriginalspråkSvenska
OmslagsbildAnna Davison (2010 års utgåva)
LandSverige Sverige
FörlagHugo Gebers förlag (1901)
Idun förlag (1901)
Rosenlarv (2010)
Utgivningsår1901
HuvudpersonerWalter
KuriosaSveriges första roman där huvudpersonen är en transvestit.
Del i serie
Föregås avBränningar (1899)
Efterföljs avBlåklint (1902)

Innehåll

HandlingRedigera

Reflexer handlar om Walter, häradshövding, familjefar och en på alla sätt utmärkt man. Genom hela romanen vet man dock att han bär på en hemlighet, som antyds men inte avslöjas förrän i slutet. Varje dag klockan ett låser han in sig i ett särskilt rum, och där klär han ut sig till kvinna. Hemligheten avslöjas av hans hustru Ragna, som fördömer honom och även skiljer sig från honom. Walter står dock på sig, och hävdar att han ändå är en bättre människa än många andra män, som inte alls döms lika hårt av samhället.

Kring det unika ämnet finns också en konventionell roman, med huvudmotiven kärlek och moral.

I företalet till romanen skriver Kerfstedt att den utgår från en verklig händelse, som "omtalades för mig av en person som stod berättelsens hjälte mycket nära".[1]

KaraktärerRedigera

  • Walter Lagerstam, romanens protagonist. En häradshövding som i hemlighet är transvestit. Han förlorade i unga år sin tvillingsyster, Eleonore, varpå han sedan dess känt ett stort behov av att bli kvinna. En timme om dagen, klockan 13.00, låser han in sig i ett rum och agerar ut sina kvinnliga lustar. Gift med Ragna.
  • Eleonore, Walters tvillingsyster. Drunknar i älven när hon försökt balansera på ett broräcke.
  • Ragna Lagerstam, Walters hustru. Skiljer sig från honom när det uppdagas att han är transvestit.
  • Hammer, brukspatron. Gift med den unga Emma.
  • Emma, Hammers hustru.
  • Fanny, Walters andra hustru sedan han skiljt sig från Ragna.
  • Lennart, Walters och Ragnas son. Kallas även för "Len".

MottagandeRedigera

Vissa samtida kritiker uppfattade Reflexer som moraliskt upprörande, medan andra tyckte att det var en helt vanlig, trevlig familjeroman. Eftersom romanen kom ut redan 1901, innan begreppet "transvestit" ens fanns, så var det inte helt lätt för den samtida kritiken att placera romanen. Man talade om det "egendomliga" ämnet men hade inga begrepp för vad den handlade om.[2]

När romanen återutgavs 2010 fick den ett blandat mottagande.[3][4][5][6]


UtgåvorRedigera

Reflexer har getts ut tre gånger. De två första gångerna var 1901 på Hugo Gebers förlag respektive Idun förlag. Efter dessa utgåvor skulle det dröja över hundra år tills boken gavs ut igen, denna gången på Rosenlarv Förlag (2010).[7]

Moa Holmqvist, förläggare på Rosenlarv förlag, säger att huvudanledningen till att förlaget valde att återutge romanen var det faktum att densamma utgör det första exemplet på ett verk vars protagonist är en transvestit, vilket gör den unik i sitt slag. Holmqvist säger vidare att återutgivningen av Reflexer är en del i förlagets arbete att ändra den befintliga litteraturhistorien. Hon menar att förlaget genom att ge ut verket bidrar till att synliggöra translitteraturhistorien.[8]

ReferenserRedigera

  1. ^ Kerfstedt, Amanda (2010). Reflexer. Stockholm: Rosenlarv Förlag. sid. 9. ISBN 9789197793544 
  2. ^ Andersson, Maria (i Kerfstedt, Amanda (2010). Reflexer. Stockholm: Rosenlarv Förlag. sid. 244ff. ISBN 9789197793544 
  3. ^ Arvidsson, Lina (7 december 2010). ”Bilden av en garderob”. Dagensbok.com. http://dagensbok.com/2010/12/07/amanda-kerfstedt-reflexer/. Läst 23 januari 2011. 
  4. ^ ”Amanda Kerfstedt - Reflexer”. Tekoppens tankar. 13 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525103853/http://tekoppenstankar.blogspot.de/2010/08/amanda-kerfstedft-reflexer.html. Läst 23 januari 2011. 
  5. ^ Karlsson, Johanna (17 december 2010). ”Reflexer - Amanda Kerfstedt”. Bokhora.se. http://bokhora.se/2010/reflexer-amanda-kerfstedt/. Läst 23 januari 2011. 
  6. ^ Södergran, Matilda (10 november 2010). ”Ett rum för egen del”. Ny tid. http://www.nytid.fi/2010/11/ett-rum-for-egen-del/. Läst 23 januari 2011. 
  7. ^ ”Sökning Amanda Kerfstedt Reflexer”. Libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Amanda+Kerfstedt+Reflexer&f=simp&spell=true&hist=true&p=1. Läst 23 januari 2011. 
  8. ^ ”Intervju med Moa Holmqvist om Amanda Kerfstedts Reflexer”. QMK. 2 november 2010. http://queersmotkapitalism.wordpress.com/2010/11/02/intervju-med-moa-holmqvist-om-amanda-kerfstedts-reflexer/. Läst 29 januari 2011.