Wikipedia

Rainbow Riots

en politiskt och religiöst oberoende, ideell organisation som förespråkar mänskliga rättigheter för HBTQ-personer globalt

Rainbow Riots är en internationell organisation och konstnärsgrupp som arbetar för hbtq-rättigheter.

Organisationen grundades av den svenska musikern, musikproducenten och aktivisten Petter Wallenberg.[1]

Historia redigera

Rainbow Riots gick från att vara ett musikprojekt till att bli en organisation när Petter Wallenberg 2016 deltog i ett pridefirande i Uganda som stormades av polis.[2][3]

2017 släppte Rainbow Riots ett självbetitlat album[1] med queera musiker från Uganda, Sydafrika, Malawi och Jamaica som är några av de farligaste länderna i världen för homosexuella personer. [4] [5] I samband med IDAHOT, Internationella dagen mot homo- och transfobi 2017 släppte Rainbow Riots sin första singel Equal Rights. Låten var också en del av en FN-kampanj för Agenda 2030 och de globala målen. Låten är skapad och producerad av Wallenberg, och den jamaicanska reggaeartisten och hbtq-aktivisten Mista Majah P.[6]

2017 öppnade Rainbow Riots Stockholm Pride. Det var första gången som ugandiska HBTQ-artister uppträdde internationellt.[källa behövs]. Rainbow Riots uppträde på Europride 2018.[7]

Under 2018 lanserades podcasten Rainbow Riots Radio där Petter Wallenberg utforskade berättelser, kultur och historia med queer-perspektiv från hela världen.[8][9] Podcasten släppte 9 avsnitt under 2018.[10]

2019 öppnade Rainbow Riots Ugandas första hbtq-community centre. Uganda brukas räknas som ett av världens farligaste länder för hbtq-personer, och centret tillhandahöll skydd, stöd och aktiviteter.[11]

Redan innan centret öppnat fördömdes det av Simon Lokodo, Ugandas minister för etik och integritet, som förklarade för brittiska nyhetstidningen The Guardian att "homosexualitet inte är tillåtet och helt oacceptabelt i Uganda" och att "hbtq-aktiviteter är förbjudna och kriminaliserade". [12]

Trots motståndet öppnade centret på en hemlig plats i Kampala och blev östra Afrikas första hbtq-community center.[13]

2019 släpptes musikalbumet Rainbow Riots India, skapat av Petter Wallenberg i samarbete med Indiens första öppet queera sångare sångare och scenkonstnärer. Projektet var ett samarbete med den rörelse som i september 2018 vann den historiska segern för hbt-rättigheter i och med avskaffandet av den 157 år gamla viktorianska lagen ’Section 377’ mot samkönade relationer. Indiska medier utnämnde albumets singel “Love is Love” till “Indiens första Pride-låt” och musiken gjorde premiär på Indiens första lagliga Pridefestival i Mumbai 2019.[14][15][16][17]

Samma år uppträdde Wallenberg och Rainbow Riots India på Stockholm Pride, vilket blev första gången någonsin som indiska hbtq-artister uppträtt på en internationell Pridefestival, vilket kallades “historiskt” av QX.[18]

2020 tilldelades Rainbow Riots och Petter Wallenberg Arco Nordica 2020-priset från The International Lesbian and Gay Cultural Network.

2022 släppte Rainbow Riots singeln “We Don’t Care”, en protest mot hbtq-fobi med queera röster från hela världen. Låten är skriven och producerad av Petter Wallenberg i samarbete med drygt 50 sångare från Uganda, Indien, USA, Jamaica, Sverige och Kenya. Alla intäkter går till Oslo Pride-attackens offer och anhöriga. [19][20]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] TT (14 augusti 2018). ”"Vi är den regnbågsfärgade motståndsrörelsen"”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vi-ar-den-regnbagsfargade-motstandsrorelsen. Läst 15 mars 2021. 
  2. ^ ”Petter Wallenberg tar queerkampen till ny nivå”. DN.SE. 28 maj 2018. https://www.dn.se/kultur-noje/petter-wallenberg-tar-queerkampen-till-ny-niva/. Läst 15 mars 2021. 
  3. ^ ”Petter mitt i polisens räd mot Pride i Uganda”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/petter-mitt-i-polisens-rad-mot-pride-i-uganda/. Läst 15 mars 2021. 
  4. ^ ”Changing minds through music, When Coming Out is a Dangerous Thing, The Cultural Frontline - BBC World Service” (på brittisk engelska). BBC. https://www.bbc.co.uk/programmes/p059v3ly. 
  5. ^ Dazed (27 juni 2017). ”The LGBT artists making music where it’s dangerous to be gay” (på engelska). Dazed. https://www.dazeddigital.com/music/article/36518/1/lgbtq-artists-making-music-where-its-dangerous-to-be-gay. Läst 15 mars 2021. 
  6. ^ RainbowRiots, Foto:. ”Equal Rights – Rainbow Riots tar ton”. QX.se. https://www.qx.se/noje/filmtvmusik/143266/equal-rights-rainbow-riots-tar-ton/. Läst 15 mars 2021. 
  7. ^ ”Nyheter | West Pride”. https://westpride.se/category/nyheter-sv/page/26/. Läst 15 mars 2021. 
  8. ^ TT (30 maj 2018). ”Ny podd berättar queer-historier”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/ny-podd-berattar-queer-historier. Läst 15 mars 2021. 
  9. ^ ”Rainbow Riots to launch new podcast focussing on LGBTQ rights across the world” (på brittisk engelska). GAY TIMES. 17 maj 2018. https://www.gaytimes.co.uk/culture/rainbow-riots-to-launch-new-podcast-focussing-on-lgbtq-rights-across-the-world/. Läst 15 mars 2021. 
  10. ^ ”RAINBOW RIOTS RADIO – Rainbow Riots | Rainbow Riots is a politically and religiously independent, non-profit organisation advocating for human rights for LGBTQ people”. rainbowriots.org. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191006230823/http://rainbowriots.org/portfolio/rainbow-riots-radio/. Läst 15 mars 2021. 
  11. ^ Lindhe, Frida. ”Rainbow Riots nya center ger ugandiska hbtq-personer en trygg plats”. QX.se. https://www.qx.se/samhalle/190317/rainbow-riots-nya-center-ger-ugandiska-hbtq-personer-en-trygg-plats/. Läst 1 augusti 2022. 
  12. ^ ”Minister condemns plans for Uganda’s first LGBT centre as ‘criminal act’” (på engelska). the Guardian. 9 oktober 2018. http://www.theguardian.com/global-development/2018/oct/09/minister-condemns-plans-uganda-first-lgbt-centre-as-criminal-act. Läst 1 augusti 2022. 
  13. ^ TT (23 oktober 2018). ”Hotat hbtq-center sjösätts i Uganda”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/G1ROgx/hotat-hbtq-center-sjosatts-i-uganda. Läst 1 augusti 2022. 
  14. ^ ”Sushant Divgikar to feature in India's first Pride Anthem” (på engelska). Mid-day. 19 mars 2019. https://www.mid-day.com/mumbai-guide/famous-personalities/article/Swedish-Artist-Petter-Wallenberg-to-launch-Indias-first-Pride-Anthem-featuring-Sushant-Divgikar-20594153. Läst 1 augusti 2022. 
  15. ^ Bhatt, Jinal (3 april 2019). ”India's First Pride Anthem, 'Love Is Love' Featuring Openly LGBTQ Voices, Is Out” (på Indian English). Mashable India. https://in.mashable.com/culture/2767/indias-first-pride-anthem-love-is-love-featuring-openly-lgbtq-voices-is-out. Läst 1 augusti 2022. 
  16. ^ ”‘We can fight hatred with creativity’: Petter Wallenberg” (på engelska). DNA India. https://www.dnaindia.com/entertainment/interview-we-can-fight-hatred-with-creativity-petter-wallenberg-2756493. Läst 1 augusti 2022. 
  17. ^ ”Petter Wallenberg’s new album shines the spotlight on LGTBQ community”. The New Indian Express. https://www.newindianexpress.com/entertainment/english/2019/jun/09/petter-wallenbergs-new-album-shines-the-spotlight-on-lgtbq-community-1980237.html. Läst 1 augusti 2022. 
  18. ^ Helje, Foto: Johannes. ”Historiskt uppträdande på Stockholm Pride: ”Det är som att uppleva Stonewall””. QX.se. https://www.qx.se/samhalle/185719/historiskt-upptradande-pa-stockholm-pride-det-ar-som-att-uppleva-stonewall/. Läst 1 augusti 2022. 
  19. ^ guidetogay (26 juli 2022). ”LGBT Human Rights Organisation Rainbow Riots unveil New Single & Doco ‘We Don’t Care’” (på australisk engelska). GUIDETOGAY.COM. https://guidetogay.com/lgbt-human-rights-organisation-rainbow-riots-unveil-new-single-doco-we-dont-care/. Läst 1 augusti 2022. 
  20. ^ Riots, Foto: Rainbow. ”Nu släpps första World Pride-låten: en global protest mot hbtq-fobi”. QX.se. https://www.qx.se/samhalle/pride/231739/nu-slapps-forsta-world-pride-laten-en-global-protest-mot-hbtq-fobi/. Läst 1 augusti 2022. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rainbow_Riots&oldid=53848159”