Utlopp
Ställverk
Reservoar
Insläpp
Generatorhall
Transformatorrrum
Huvudtunnel
Tvärsnitt av ett pumpkraftverk

Ett pumpkraftverk är en särskild form av vattenkraftverk som lagrar energi i form av upp-pumpat vatten och producerar elenergi när den behövs.

BeskrivningRedigera

Ett pumpkraftverk kännetecknas av ett reversibelt system med två eller flera vattenreservoarer på olika höjder som är förbundna med en vattenledning eller tunnel. Reservoarerna kan vara sjöar eller anlagda bassänger, den lägre reservoaren kan vara en flod. Vatten kan sedan släppas på från den högre liggande reservoaren och genom en turbin och producera elkraft, eller så kan vatten med hjälp av elkraft pumpas från den lägre reservoaren till den högre.

Ett pumpkraftverk har i allmänhet ingen nettoproduktion av elkraft, utan får sin lönsamhet genom att utnyttja prisskillnader i tim- eller dygnsskala och pumpa upp vatten när elpriset är lågt, och släppa på vatten när elpriset är högt.

Detta sker oftast korta perioder dagtid när andra elenergiproducerande anläggningar har nått sin kapacitetsgräns.

I Sverige har fem pumpkraftverk förekommit: Lettens kraftstation[1], Eggsjöns kraftstation vid Klarälven, Kymmens kraftstation vid Rottnan och Sillre kraftstation vid Indalsälven numera ombyggt till vanligt kraftverk samt Juktans kraftstation knuten till Umeälven. Juktans kraftstation konverterades 1996 till ett vanligt kraftverk.[2] Pumpfunktionen i Eggsjöns kraftverk används sällan.[1]

Det finns småskaliga installationer av sådan teknologi i byggnader, men det är svårt att få lönsamhet i sådana jämfört med stordriftsfördelarna med ett pumpkraftverk.[3] Det krävs en stor mängd vatten för att uppnå en lagringskapacitet av någorlunda storlek, vilket är svårt att anordna i en urban miljö.[3]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Aron Eriksson (14 oktober 2016). ”Sveriges största batteri”. Nya Wermlandstidningen. Arkiverad från originalet den 19 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190119121249/https://www.nwt.se/torsby/2016/10/14/sveriges-storsta-batteri/. Läst 17 januari 2019. 
  2. ^ ”Våra kraftverk: Juktan - Vattenfall”. Vattenfall. Arkiverad från originalet den 19 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190119121105/https://powerplants.vattenfall.com/sv/juktan. Läst 17 januari 2019. 
  3. ^ [a b] de Oliveira e Silva, Guilherme; Hendrick, Patrick. ”Pumped hydro energy storage in buildings”. Applied Energy 179: sid. 1242–1250. doi:10.1016/j.apenergy.2016.07.046. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0306261916309874. Läst 10 mars 2017. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera